Valdoxan, Thymanax och agomelatin

Jag har fått flera frågor efter inlägget om Valdoxan och ska därför utveckla några detaljer.

Godkännandet i november i EU:s rådgivande kommitté (EMEA) innebar att ett formellt beslut togs vid mötet i februari i EU-kommissionen. Därefter får nu substansen (agomelatin) marknadsföras i hela EU. Medicinerna kommer antingen ha namnet Valdoxan (eller Thymanax?), men innehåller agomelatin.

Agomenlatin har utvecklats av det franska privata läkmedelsföretaget Les Laboratoires Servier. Marknadsföringen i USA, där medlet ännu inte är godkänt har överlåtits på Novartis.

Agomelatin är en agonist till (främjar effekten av) melatonin (på M1- och M2-receptorerna) och är dessutom en svag antagonist till (motverkar effekten av) serotonin på receptor 5-HT2C. Vad det senare innebär rent kliniskt är oklart, (ökar dopamin och noradrenalin i frontala cortex) men kanske kan det bl. a. mediera en ångestdämpande effekt. De båda melatoninreceptorerna sitter i hypothalamus (nucleus suprachiasmaticus), där vår dygnsrytm dirigeras.

I en jämförande studie med SSRI-preparatet sertralin (Zoloft) så tycktes agomelatin ha en något snabbare antidepressiv effekt, och en större ångestdämpande effekt. (Mig veterligt finns ingen jämförande studie mellan det högspecifika och effektiva SSRI-preparatet Cipralex, escitalopram.) I en jämförelse med SNRI-preparatet (både Serotonergt och Noradrenergt) venlafaxin (Efexor) så var det lika effektivt, och överlägset vad gäller välbefinnande (feel good), dagfunktion (daytime functioning) och sömnkvalitet. Agomelatin tycks vara bra på depressiva sömnstörningar, årstidsbunden depression och ha färre sexuella biverkningar, ge mindre (ingen?) viktsuppgång och inga utsättningsproblem jämfört med sertralin och venlafaxin. Om detta håller vad det lovar så kommer agomelatin ha ett stort användningsområde.

Försiktighet: Leverenzymer kan påverkas varför prov på transaminaser alltid ska tas före behandling samt efter 6, 12 och 24 veckor för att kontrollera att leverfunktionen inte försämras. Undvik samtidig användning av mediciner som är starka CYP1A2 hämmare (t ex fluvoxamin och ciprofloxacin).

Dessa initiala studier är granskade av de mest kunniga forskarna i EU, och får därför anses som vederhäftiga tills motsatsen är bevisad. Vid större användning så framkommer ofta biverkningar som inte registrerats i dessa inledande studier. När SSRI var nya så förnekade läkemedelsbolagen att de hade sexuella biverkningar. Sedan medgav de 5%, numera 75-100%. Flera läkemedel har dragits in efter leverbiverkningar, t ex Nefadar för några år sedan. Hur det utvecklar sig vid större användning av agomelatin återstår att se.

Verkningsmekanismen via melatoninreceptorer är ny, och inger förhoppningar om att det kan bli ett värdefullt tillskott bland antidepressiva mediciner.

Valdoxan väntas komma ut till försäljning under året. Exakt när beror på förhandlingar om pris, beslut om subvention och företagets marknadsföring.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Annonser

5 svar

  1. Hej
    Hittade din urtrevliga blogg idag!
    Har legat med datorn på magen i säkert en timma och läst och njutit av dina reflektioner.

    När jag kom till medicinerna mot depresson hajade jag till eftersom en till mig närstående person för ett par månader sedan fick MIRTAZAPIN utskrivet. Preparatet var vid andra uthämtningstillfället utan subvention. Jag/vi undrar givetvis varför men har inte tagit tag i ärendet ännu.
    Vet du något?
    Är de preparat du nämner nyare/bättre?
    Hälsningar
    Nina Nordberg

  2. Hej Nina

    Vad glad jag blev av ditt beröm! Det är inte ofta någon kommenterar så positivt – vid närmare eftertanke har det nog inte hänt tidigare.

    Mirtazapin är den aktiva substansen i en medicin som från början hette Remeron. Den tillhör inte de sk. förstahandsläkemedlen vid depression. Man brukar först pröva med ett SSRI-preparat, t ex Cipramil (citalopram) eller Zoloft (sertralin). Om det inte hjälper efter 3-5 veckor så kan man antingen höja dosen eller byta till något effektivare, och där finns Remeron (mirtazapin) med som en möjlighet. Det vanligaste andrahandsmedlet är dock Efexor (venlafaxin). Det största problemet med Remeron är att patienterna ofta blir väldigt trötta, särskilt i början. Det gör att många inte orkar ta Remeron. Om man står ut den första månaden eller två, så brukar det bli mycket bättre, och kan fungera riktigt bra för vissa patienter.

    Varför mirtazapin inte subventioneras vet jag inte. Det är politiska/ekonomiska beslut som jag personligen tycker är oetiska. Om en läkare har bedömt att mirtazapin är det bästa preparatet i ett visst fall, så ska väl alla också kunna ta ut det – inte bara de som har råd. Det är ett synsätt som kommit de senaste åren, och som givetvis sparar lite pengar. Men sjukvårdens uppgift är ju inte att spara pengar utan att bota sjukdomar. Billigast vore väl att lägga ner all sjukvård och alla subventioner, men det vill ju inte vi skattebetalare. Sverige är ett land med höga skatter som borde ha råd att subventionera all ordinerad medicin. Mirtazapin är verkligen ingen medicin man tar i onödan.

    Valdoxan (agomelatin) har jag aldrig själv ordinerat, eftersom jag inte varit verksam det senaste året. Jag vet tyvärr inte så mycket mer om det än jag redan skrivit i bloggen. De första studierna som kollar effektivitet och biverkningar brukar vara överoptimistiska, men inte alltid. Det finns lovande tecken att agomelatin skulle kunna vara ett bra komplement med en ny verkningsmekanism och en mycket gynnsammare biverkningsprofil. Men man får nog avvakta nya rapporter för att säga något bestämt om effektiviteten i jämförelse med de gamla preparaten.

    Tack än en gång för dina vänliga ord.

    De bästa hälsningar från Lasse B.

  3. PS

    Gjorde en snabbkoll. Det verkar som om agomelatin ska finnas ute på apoteken någon gång i juni. Hittills har det krävts licens eller annat krångel för att få tag på medicinen.

  4. […] på apoteken Posted on 03 juli 2009 by Lasse B På min gamla blogg har man frågat när Valdoxan ska distribueras till […]

  5. […] jag tidigare skrivit tycks fortfarande gälla. Det mest intressanta är att man refererar studier med negativt utfall […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: