Skytte och Erixon sura på Pride

Skytte konstaterar småsurt och avundsjukt i SvD att massmedia struntar i honom och hans kristna jippo, medan Pride får all uppmärksamhet. Han tycker sig känna igen det från sin tid som vänsteraktivist då allt vänsteristiskt var politiskt korrekt och hamnade i massmedia. Så småningom gick de flesta av 60-talets ”revolutionära ledare” över till etablissemanget: storfinansen eller Socialdemokratin. Han är väl själv ett utmärkt exempel på detta.

Sen blir det lite pastor Jansson: ”Det vete fan hur han fick ihop det på slutet.” Men att gayrörelsen är precis som avgrundsvänstern en gång var det slår han fast. Kanske mest för att massmedia uppmärksammar dem. Avfällingarna som går över till andra sidan har åtminstone jag svårt att se vilka det skulle vara. De som återupptar ett liv i garderoben? Och hur många är det? Ungefär så djupsinnigt är Skyttes gnäll. Ingen är förvånad.

Vad värre är: Dick Erixon gör för andra gången på kort tid bort sig i samma fråga. Denna annars så klarsynte man. Nu har det en rent komisk prägel. Med utgångspunkt i ett resonemang om evolution och dygd tar han bestämt avstånd från Pride. All glitter och glamour i paraden är enligt honom ett tecken på normlöshet.

Det vi andra ser som en gatufest eller karneval beskriver han som ett ”hedonistiskt kaos” som slutar i ”ett enda stort, svart tomrum”. Redan här anar man nåt slags sexångest eller så kallad pleasure anxiety (ångest inför lustfyllda företeelser). Den eviga diskussionen om motsättningen mellan Apollon och Dionysos kan kokas ner till: Är man oseriös bara för att man har kul?

För Erixon finns det en motsättning mellan å ena sidan dygder, normer och uppbyggliga sociala sociala institutioner och å andra sidan ”lyckan att måla ansiktet i guld och springa halvnaken genom Stockholms gator”.

Fest och glädje som motsats till dygd och samhällsansvar. Mycket få moderna människor skulle hålla med honom. Däremot simpla glädjedödare som Prussiluskan, en och annan frireligiös, några mullor och så Påven, förstås. Vill han verkligen dra ett löjets skimmer över sig själv och bli en i det gänget?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Annonser

2 svar

  1. God kväll i stugan,

    Det mest underhållande med Skytte är att ju äldre han blir ju mer låter han som en moraliserande kristen tant.

    Och han försöker osynliggöra och påstå att han sitter inne med sanningen. Effektiv klassisk härskarteknik.

    Men kan någon ta honom på allvar? Jag menar, komma dragande med en Livets Ord konferens! Och uppröra sig över att media inte bryr sig om en av de mest bisarra sekterna i Sverige. Vad vill han att media ska göra? Lovebomba Ulf Ekman? Göra reportage om kristna rockband? Vad vill han? Kan någon förklara?

    Seved

  2. Jag tror inte han vill något speciellt nu när han hittat hem till Gud. Det handlar nog mer om att han tycker att homosexualitet är obehagligt, och att massmedia är okristliga.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: