Svininfluensan i Skåne och ECMO

Just nu pratar alla om massvaccinering. Det är tveksamt om vinsterna för den enskilda personen är tillräckliga för att motivera massorna. Vi vet mycket lite om vaccinets effektivitet och biverkningar. Det är fullt möjligt att en massvaccination resulterar i fler döda än ingen vaccination alls. Biverkningarna kan döda fler än viruset skulle ha gjort. Vem vill vaccinera sig med sådana utsikter?

Samhällsekonomiskt är det lättare att räkna hem. Om vaccinet ger åtminstone ett någorlunda bra skydd, så lönar det sig rent ekonomiskt. Redan sjukersättningarna skulle finansiera vaccinationen med råge. Men då måste man ju få med så många som möjligt i programmet, och det kan ju vara svårt om vinsten för den enskilda personen är oklar.

På sistone har det framgått att flera av de yngre som blivit allvarligt sjuka har behövt så kallad ECMO-behandling. Nyligen flögs en patient till Danmark eftersom alla ECMO-plater i Sverige var upptagna.

Vid en pandemi kan 20-40% insjukna. Det blir 250-500 000 patienter bara i Skåne. Dödligheten har med stor osäkerhet uppskattats till 0,4%, dvs. i värsta fall av en halv miljon, alltså 2000 döda bara i Skåne. Alla blir lyckligtvis inte sjuka samtidigt, och alla döende behöver inte ECMO. Men en hel del, och förhoppningsvis även lika många överlevande. Låt oss anta att epidemin slår till samtidigt i resten av landet och Nordeuropa, så kan vi inte skicka våra patienter utomlands. I värsta fall kan vi behöva prioritera bland tiotals eller hundratals som skulle behöva ECMO samtidigt. Men om inga platser finns så behövs ingen prioritering. De får helt enkelt dö.

Den enda riktigt reguljära ECMO-avdelningen finns på Karolinskas (Astrid Lindgrens) barnsjukhus. De har en handfull platser. Enligt Stockholmslandstingets epidemiplan ska man försöka skaka fram fler platser men personalsituationen är en begränsande faktor. Låt oss gissa att platserna där inte ens kommer att räcka till Stockholm.

Var finns då våra ECMO-platser här i Skåne? Svaret är att det faktiskt finns ett antal ECMO-apparater här. De används framför allt vid toraxkirurgiska ingrepp. Men ingenting hindrar att de även används på influensapatienter. För detta krävs kirurger som kan koppla in patienterna, perfusionister som kan övervaka ECMO samt intensivvårdssköterskor som har den omedelbara tillsynen. Alla dessa personer finns tillgängliga. Men finns det någon planering att använda denna resurs? Knappast, om jag får gissa. Jag har finkammat nätet och bara hittat en pandemiplan från 2003. Den nämner inga ECMO-behov. Knappt ens respiratorer (ventilatorer).

Det vore roligt att höra ifrån någon som vet bättre. Kanske finns de goda initiativen och kompetensen någonstans trots allt? Skulle det vara för mycket begärt att man tar hem ett par apparater extra? De är förmodligen dyra, men kan säkert komma till användning även utanför epidemin. Bra att ha en eller två extra i beredskap.

För skåningar ska väl inte bara lägga sig ner och dö om de blir allvarligt sjuka? Trots två stora universitetssjukhus – både USiL och UMAS. Lite bättre planering kan man väl kräva inför den svininfluensa som tycks vara nära förestående.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Advertisements

Ett svar

  1. […] Svininfluensan i Skåne och ECMO […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: