Skäms, Schulman. Skäms!

Böjningsformen ”skämmes” sprids som en löpeld över nätet. Senast irriterade jag mig på Charlie Schulmans pappa.

Tydligen har någon indignerad såpaskådis sagt de bevingade orden Skämmes tamejfan!

Sedan blev det fritt fram:

Det som irriterar mitt språköra är nog förnumstigheten i användandet. Det ska förmodligen låta lite gammaldags, strängt och märkvärdigt. Lite finare än bara skäms. Men någon sådan ålderdomlig böjningsform finns inte.

(Tamejfan är nog ett inlån från Jacob Dahlins sprudlande och bevingade Skål tamejfan!)

Låt oss stoppa denna horrör innan den börjar sanktioneras i ordlistorna!

Det heter: att skämmas, jag/vi/ni skäms idag, jag skämdes igår, jag har skämts mången gång.

I uppmanande form (imperativ): Skäms! (Absolut inte: skämmes!)

Exempel: (Fy) skäms på sig/er. Ni borde skämmas! Kanske borde jag skämmas för att påpeka en sån petitess, men jag skäms än mer å skribenternas vägnar när jag ser deras oförmåga att huta åt andra. Nån skam i kroppen borde de väl ha. Vet skäms!

Näraliggande uttryck: Fisk och objudna gäster luktar skämt på tredje dagen. Texten skämdes av de språkliga misstagen. Skam till sägandes så är jag något av en språkpolis.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

OBS: Detta är inget skämt, tamejfan.

Annonser

4 svar

  1. Oj vad skämmigt — jag lovar bot och bättring! 😉

  2. Underbart! Allt är förlåtet.

  3. Skämmes är naturligtvis en lokal norrländsk böjningsform som är samma sak som uppmaningen ”skäms”.
    Eftersom böjningsformen används så finns den.
    Sådana här lokala böjningsformer finns lite varstans som tex det vikboländska ”Han rida iväg” alias ”han red iväg”.
    Finns väl ingen anledning att gnälla över det.
    Språket är ingen exakt vetenskap.

  4. Den dialektala varianten kände jag faktiskt inte till. Den har jag inte så mycket att invända emot. Men den yuppie-variant jag noterat på nätet är en oart eftersom användaren felaktigt tror sig använda en arkaiserande form. Han riskerar därför att göra bort sig.
    Att bara googla och kolla om en språklig konstruktion används är naturligtvis de moderna språkvetarnas enda verktyg: de har inte ambitionen att lära någon använda ”rätt” former. Men det slår bakut. För den som inte har ett hyfsat språk får sämre behandling.
    Precis som det står var och en fritt att tatuera sig i ansiktet eller använda ett ohyfsat bordsskick så får var och en naturligtvis använda det språk han vill. Men den förälder som i liberal anda låter sitt barn tatuera sig i ansiktet eller äta som en gris får nog räkna med att risken för att ungen blir arbetslös ökar med några hundra procent.
    Analogt så vinner den förälder som korrigerar barnets språk och ovanor en mer välfungerande avkomma. Invandrare får naturligtvis prata sitt eget språk eller usel svenska, men det minskar möjligheterna till ett gott liv.
    Därför kan man få gnälla. Därför bör man korrigera. Som en del av klasskampen!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: