Försäkringskassan tar patienter som gisslan

Många har med rätta upprörts över den kvinna som tog sitt liv efter att Försäkringskassan meddelat att hon inte var berättigad till sjukpenning fastän hon hade läkarintyg som intygade att hon inte kunde arbeta. Läkare varnade nyligen för denna risk.

Det har blivit allt vanligare att Försäkringskassan (FK) på detta sätt överprövar läkares bedömningar. Ett tag meddelade man inte ens läkaren som skrivit intyget eftersom man tyckte att det förelåg sekretess för beskedet om avslag.

Det vanligaste skälet till FK:s avslag är att intygen inte räcker till för att ”styrka arbetsoförmåga”. Det är en djävulsk formulering. Om jag som psykiatriker gjort bedömningen att en patient är för deprimerad för att arbeta så räcker inte det. Jag ska på något vis även förklara varför depressionen hindrar arbete. Det är inte självklart hur ett sådant resonemang ska se ut. Tidigare räckte det med att skriva något om att depressionen innebar kraftlöshet, vilket väl egentligen bara är ett annat sätt att säga att arbetsförmågan är nedsatt.

En deprimerad person har nedsatt ork, dålig initiativförmåga (konativ hämning), dålig motivation, en pessimistisk och hopplös inställning till omvärlden, dålig aptit, dålig sömn, en sämre självkänsla och ibland självdestruktiva tankar med självmordsinnehåll. Det vet alla läkare, och det är tradigt att dra denna uppräkning av symtom på varje intyg.

Det är inte självklart att det räcker heller. Helst ska man säga något om just denna patients arbetssituation, och varför just det arbetet försvåras eller förhindras av depressionen. Som om det skulle spela någon roll om man är bussförare eller docent i historia!

I det nu aktuella fallet var sjukdomsbilden inte enkel. Patienten hade såväl psykiska som fysiska besvär. Så är det ofta. Hur ska man väga ihop den sammanlagda arbetsoförmågan i sådana fall?

Inte nog med det. Man ska som läkare också noga och tydligt överväga om det går att arbeta deltid på 25, 50 eller 75%. En sådan bedömning innehåller givitvis ett betydande godtycke. Precis som en förkylning med feber gör det olämpligt att arbeta, men kanske inte omöjligt. På samma vis kan självmordstankar göra det olämpligt att köra buss. Däremot inte omöjligt.

Som läkare får man i varje enskilt fall göra sitt bästa för att komma till en vettig bedömning. Men det finns inga absoluta regler som säger om en sjukskrivning ska vara 10 eller 11 dagar, eller om det är lämpligare att jobba 50% än 75%. Läkaren gör en uppskattning av vad han tycker är lämpligt.

Arbetsoförmågan är inte heller det enda medicinska skälet till att avstå från arbete. Vid febersjukdomar ska man avhplla sig från kraftig fysisk ansträngning. Inte för att det är omöjligt utan för att hjärtat kan ta skada av det.

Man kan därför invända mot nästan varje läkarintyg att det kunde varit annorlunda utformat. Man kan alltid vara ännu tydligare med hur man resonerat vid sin bedömning.

Förr i tiden (för några år sedan) brukade FK:s tjänstemän ringa upp läkaren om det var något de saknade i intygen. Man kunde resonera om bedömningen. Nu meddelar de bara patienten att intyget inte räcker – inte styrker arbetoförmåga – och drar in sjukpenningen. Läkaren tillfrågas aldrig, eller erbjuds att komplettera intyget.

Det har hänt mig flera gånger att välskrivna intyg inte accepterats. Det har framgått att handläggaren inte tycker att jag ”bevisat” att patienten är ur stånd att arbeta. Det är nästan omöjligt ibland att gissa sig till vilka magiska ord man ska använda för att FK ska känna sig övertygad om att depressionen gör arbete olämpligt.

Ibland blir man förbannad på petigheten. Läkare har även annat att göra än att undervisa okunniga och motsträvig tjänstemän om sjukdomars symtom och yttringar. Men ve den som inte är ödmjuk i kontakten. Då hämnas handläggaren genom att dra in sjukpenningen. Om man blir osams med läkaren är det lätt att patienten blir offer.

Detta är ingen ovanlighet. Fråga vilken läkare som helst.

Det är dessutom djupt oanständigt. FK administrerar en obligatorisk sjukförsäkring, som i alla år har gått med vinst. Utgifterna täcks mer än tillräckligt av de arbetgivaravgifter som är avsedda för just sjukförsäkringen. Eftersom patienterna inte har något val, och inte kan gå till något annat försäkringsbolag så måste handläggningarna vara mycket mer gedigna. Det är orimligt att FK kan avvisa en bedömning som läkaren gjort med sin legitimation som pant. Om vi gör dåliga bedömningar så kan legitimationen dras in.

Hur ska man komma åt en handläggare på FK när han har gjort en felaktig bedömning. Det är omöjligt. Där finns ingen legitimation att dra in. Att få rätt via JK eller förvaltningsdomstol visar sig i praktiken närmast omöjligt. Detta är rättsröta.

Så som sjukförsäkringen är utformad och tänkt i lagen om allmän försäkring så ska det räcka med att man sjukanmäler sig, och om man vill ha sjukpenning mer än en vecka så ska man lämna in ett läkarintyg som styrker sjukanmälan. Intyget ska alltså bekräfta patientens egen uppgift om arbetoförmåga – inte ”bevisa” att det är omöjligt att arbeta. Så var det tänkt från början. Andan var att man skulle lite på patientens och läkarens uppgifter om det inte fanns uppenbara skäl som talade emot.

När jag började som läkare så var blanketten för sjukskrivning mycket enkel. På en enda rad skrev man: diagnos, vilken period som man inte var arbetsför, och så ett kort förhållningsråd.

Till exempel: Depression, 2010-01-14 – 2010-02-14, vila – ute. Det betydde att man skulle vila men inte behövde hålla sig inne eller i sängen. Ibland kunde man även skriva ”medicinering” som ordination. En rad! Resten var tillit till att patienten var sanningsenlig och läkaren professionell.

Vore det inte mycket bättre att återgå till detta system? Då kunde man frigöra resurser för att korrigera det fåtal läkare och patienter som inte är hederliga eller brister i annat avseende. Det stora flertalet patienter bluffar inte, och de flesta läkare gör fullt rimliga bedömningar. Det ökar inte säkerheten i systemet att läkaren tvingas fylla i en fyrsidig blankett med ”poesi” om varför deprimerade inte kan jobba. Tvärtom skapar det bara meningslöst arbete, och ökar godtycket i FK:s bedömningar.

För att komma tillrätta med översjukskrivningen måste man samarbeta med läkarkåren. Vem ska annars betros med dessa bedömningar?

Den misstro som FK nu sprider bland patienter och läkare är beklämmande. Det är säkerligen inte sista gången som denna misstro och avoghet slutar med en katastrof.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Annonser

10 svar

  1. Detta är så tragiskt och man undrar hur allt ska sluta.

    Vem vill sitta på en buss körd av en människa som inte kan koncentrera sig och kanske inte kunnat sova på natten.
    Vem vill bli omhändertagen och kanske injecerad med mediciner av en sköterska som inte riktigt har koll på läget för att hon egentligen är för sjuk att jobba.

    I det samhälle vi har idag ska det sparkas på de som redan ligger. En sjukskriven har redan tappat en del av sin självkänsla för den naturliga instinkten ligger väl ändå i att få vara frisk, ha ett jobb man trivs med och kunna sköta och ha ett socialt nätverk.

    jag blev så upprörd och ledsen när jag såg om denna kvinna som gav upp.
    Och försäkringskassan sedan……..En sitter och är på väg att bevilja sjukersättning och en godtar inte sjukskrivningen. Herregud!

    Undrar egentligen om fler självmord inte har skett pga av liknande orsaker som denna men inte kommit fram, och fler lär det väl bli.

  2. Ja, det är verkligen tragiskt. Och så läser jag i flera alliansbloggar att det är ett orättvist resonemang. Folk tar livet av sig för att de är deprimerade, inteför att FK drar in försörjningen, hävdar dom. Men där har de fel. Ekonomiska problem där man riskerar att bli utblottad – att bli ruinerad, som det hette förr – är en klassisk anledning till självmord. Det vet varenda psykiatriker, men tydligen inte alla politiker och tjänstemän.

  3. Vår svenska system har länge haft stora brister, man blir inte frisk av att vara långtidssjukskriven.
    För att bli frisk krävs insatser och då kan man få bukt med de långa sjukskrivningarna och på sikt även spara pengar, men initialt kostar det. Norge har lyckats bra i detta arbete (se läkartidningen tex: http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/1312/LKT0522s1716_1719.pdf ).
    Försäkringskassan verkar vara fast i ett spara,spara och åter spara tänkande som inte bara leder till att de själva faller i gropen med allt mer administrativt arbete, utan även drar med sig den svenska vården neråt.

  4. Du har så rätt. För att få ner det alltför höga antalet långa sjukskrivningar och pensioneringar måste man både rehabilitera och ha tydligare regler.

    Det politiska systemet har tidigare sänt signaler om att man har rätt till sjukersättning om man själv anser det. Nu vill man ändra på det, vilket inte är lätt.

    Att lära av andra som lyckats (bättre) förutsätter en mognad och självkritik som tyvärr saknas i politiska kretsar. Annars är det en utomordentlig genväg till framgång.

    Hur menar du att FK drar med sig vården i fallet? Blev nyfiken, men fattade inte riktigt.

    • Jag menade att genom mer och mer omfattandeintyg och nekande av dessa, måste läkare ägna allt mer resurser åt intyg som annars kunde ha använts till vård istället för intygsskrivande och överklagande av beslut som i mitt tycke oftast bara för med sig ekonomisk osäkerhet, stress och ångest för patienterna.

      På det här viset skapar FKs nuvarande arbetssätt ohälsa och minskar möjligheterna för en god rehabilitering.

      • Ok. Då förstår jag, och håller med dig förbehållslöst. Tyckte själv att det var ett evigt gissel. Mest obehagligt när kassan gjorde en annan bedömning av arbetsförmågan, och man visste att de hade fel. Det är svårt att inte lägga ner en massa obetalda arbetstimmar på att hjälpa patienten i ett sånt läge. Bara den som varit med kan förstå vanmakten.

  5. Tragiskt.Sjukt otroligt hur Försäkringskassan överhuvudtaget kan sova gott om nätterna…Jag blev själv helt plötsligt utförsäkrad-blev ”friskförklarad” över en natt!Sedan dess kämpar jag med överklagan och väntetiderna är lååånga,ovissheten / otryggheten tär…Levande mardröm.Forumet Resurs försöker väl få igång gravljuständning utanför Försäkringskassor runt om i landet,som minne av de utförsäkrade som inte orkat samt som symbol för de som kämpar för sitt liv.

    • Usch! Hemska tanke att folk tar sitt liv.

      Men jag har åtskilliga erfarenheter av överklaganden. Tyvärr är länsrätter och kammarrätter inte att lite på. De håller mest med FK, och processen tar flera år.

      Efter min erfarenhet är det bättre att starta ett nytt ärende med nytt sjukintyg och ny sjukanmälan än att överklaga dåliga beslut. Men man kan göra båda delarna, förstås.

  6. Känner du någon psykiatriker i Malmö som kan tala på Annandagen?
    Om du själv inte kan, vill och önskar göra det?

    • Nej, jag känner tyvärr ingen psykiatriker alls i Malmö, och själv ska jag hälsa på släkten i Stockholm under Påsk.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: