Region Skånes märkliga organisation

Tjänstemännen i Regionen har organiserats på ett märkligt sätt. Det framgår av ett dokument på nätet, som man måste ha specialprogram för att läsa – inte så användarvänligt.

Högst upp sitter regiondirektören. Han har 6 olika kanslier eller kontor till sin hjälp: regionkansliet, förnyelsekontoret, avdelningen för juridik, avdelningen för utvärdering och analys, avdelningen för särskilda uppdrag samt avdelningen för krisberedskap och säkerhet.

Man vill helst inte tänka på vad för flum som ett förnyelsekontor kan hålla på med. Förmodligen inte några nya tekniker att transplantera hjärtan.

Vad gör avdelningen för utvärdering och analys som inte redan revisorerna gjort?  Och vad kostar det?

Detta är regiondirektörens alldeles egna kanslier, för under sig har han åtta andra direktörer med sina egna ansvarsområden och kanslier. De åtta direktörerna är: produktionsdirektören, direktören (!?), hälso- och sjukvårdsdirektören, utvecklingsdirektören, ekonomidirektören, personaldirektören, kommunikations- och it-direktören, upphandlingsdirektören och den medicinska direktören. Jag skämtar inte.

Här finns bildbevisen.

Vilken direktör har då ansvar för hälso- och sjukvården? Är det den medicinska direktören eller hälso- och sjukvårdsdirektören? Nej, ingen av dem – utan produktionsdirektören. Men bara den del av sjukvården som inte är SUS, dvs. halva sjukvårdsbudgeten. SUS sorterar direkt under regiondirektören.

Varför det? Jag förstår om läsaren tappat intresset redan nu – och detta är bara en översiktlig redogörelse för de översta lagren i denna kökkenmödding.

Med alla sina kanslier och underdirektörer torde regiondirektören ha exempellösa resurser för utredningar. Ändå gick han förbi hela sin organisation och beställde en utredning av McKinsey för 37 miljoner när han skulle ta fram ett förlag på hur Malmös och Lunds universitetssjukhus kunde samordnas eller slås ihop. Revisorerna ville inte ge styrelsen ansvarsfrihet efter det, och den nytillträdda juridiska chefen sa upp sig då hon tyckte att upphandlingen var olaglig. Men regiondirektören sitter kvar. Man baxnar.

Inte så smidigt av en tjänsteman med så mycket resurser (pengar och tjänster).

Alla de små underdirektörerna är snuvade på den riktigt stora konfekten: universitetssjukhusen. De har fått mindre mandat. De lite lättare arbetsuppgifterna.

Varje år får man kritik av revisorerna för att ansvar och befogenheter inte är klart reglerade, och att upphandlingar sker i strid med lagen. En drömsits för varje psykopat: huggsexa på makt och inflytande. Den som roffar bäst får bestämma mest.

Är det så vi vill ha det?

Nej. Piratpartiet vill ha transparens. Det förutsätter en tydlig organisation med väl avgränsade ansvarsområden och en glasklar delegationsordning. Visst ska vi ha direktörer och underdirektörer, men de borde få ungefär lika stora ansvarsområden. Annars är ju organisation och delegation meningslös. Vad ska man med direktörer till med pyttesmå ansvarsområden? De kan lika gärna skötas av en lokal chef.

För nu talar vi bara om de centrala tjänstemännen. Inte de som sitter ute i verksamheten. Denna centrala armé kostar 1-2 miljarder per år, och har åtskilliga tusen anställda. Flera tusen centrala administratörer, och ändå köper man in konsulter när det viktigaste beslutet ska fattas. Vilket underbetyg för de många egna anställda som inte fick vara med att bereda frågan. Många hundra tjänstemän jobbar under varje direktör, och på varje kansli.

Förmodligen är det många som inte har några tyngre arbetsuppgifter. Många höga administratörer har fått jobbet som tack för sina tjänster. Mångårig lojalitet, eller för att man håller tyst om missförhållanden. Man kan också klia varandra på ryggen – belöna varandra i största allmänhet med trevliga tjänsteresor, bra pensionsvillkor och fin-fina löner. Det kallas för elefantkyrkogårdar. Jag gissar att halva denna adminsitration är en sådan elefantkyrkogård. Om man lägger ner den halvan, så räcker pengarna till ett helt nytt medelstort sjukhus.

Skälet till att sådana groteska missförhållanden får existera år efter år, trots revisorernas påpekanden, är politiskt. Politikerna saknar intresse av eller kompetens för att rätta till felen. Några andra förklaringar finns inte. Politikerna är uppdragsgivarna ovanför alla dessa direktörer. Det är ett politiskt ansvar som ingen förmå att ta idag.

Några inflytelserika politiker är för insyltade i röran, och skulle bara förlora på att man rensade upp. Andra har för lite kunskaper om vad som pågår, och för lite inflytande för att kunna påverka. De mest inflytelserika politikerna är de som får betalt på heltid för sitt engagemang, de sk. regionråden – motsvarande landstingsråd. Även de politiska gruppledarna är anställda och har lön. Här är en bild på alla de betalda politikerna.

Mestadels är det nog ingen korruption i lagens mening. Vi har generösa lagar för vad man kan göra utan att vara korrumperad. Begreppet saknas i svensk lag. Men mycket är ett gränsfall.

Internationell forskning visar på ett kristallklart samband mellan hög grad av öppenhet i administrationen och låg grad av korruption. Även det omvända är sant, i slutna förvaltningar är graden av korruption större. (DN, Cecilia Malmström)

Den röriga och svårbegripliga organisationen är ett sätt att blanda bort korten i sig. Om ingen riktigt vet vad som pågår var, så kan man mörka det mesta. Det är illa nog.

Och det är inte ett ansvarsfullt sätt att handskas med skattepengar.

Transparens är motsatsen till korruption.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Annonser

10 svar

  1. Jag tror nog inte heller det är någon direkt korruption i större utsträckning.
    Har man väl fått tanken kan det ändå vara svårt att slå den från sig.

    Mutorna som siemens blev dömda för 2008 pågick från 2002-2006:
    http://www.nytimes.com/2007/12/14/business/worldbusiness/14iht-siemens.4.8752330.html?_r=1

    Region Skånes avtal om IP-telefoni undertecknades 2005, och genomfördes i all hast utan att man hade ett tillräckligt bra nät för att telefonin skulle fungera:
    http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/article292851/Siemens-skyller-pa-Region-Skane.html

    • Ursäkta att detta inlägg blev fördröjt. Fattar inte varför det har fastnat i en godkännandeprocess, som jag inte bett om. Mina kommentatorer publiceras annars utan föregående granskning. Hittills har det inte varit något problem.

      Jag hör vad du säger.

      Det finns mycket man kan undra över. Tyvärr har Sverige fortfarande så generösa regler att det mesta får passera som inte är ren och skär, uppenbar korruption. Men då ska man hitta dem både med brallorna nere och med handen i syltburken – annars går de fria ändå. Begreppet ”korruption” finns mig veterligt inte i vår lagstiftning. Det är ”bestickning”, mutor, som kan bli aktuella att lagföra. Men det finns ju mera indirekta sätt att klia varandras ryggar. Och den typen av korrupt beteende tror jag tyvärr är lika vanlig som svåråtkomlig i dagens förvaltningar.

  2. Det finns mycket att säga om Region Skånes tjänstamannaorganisation. Jag nöjer mig dock med några få saker här:

    1) Det går nog inte att ersätta en intern utvärderingsavdelning med revisionen. Revisionen är en helt igenom självständig enhet som inte tar order från någon. Om regiondirektören vill utvärdera något som revisionen inte har utvärderat den senaste tiden, och om han då frågar revisionen, kan han få svaret ”Ja, den verksamheten planerar vi utvärdera 2013” och får då nöja sig med det.

    2) Det största problemet med ansvaret för hälso- och sjukvården (inklusive den privata vården, i ditt senare inlägg) är att förvaltningen i praktiken måste vara schizofren i sitt förhållande till vårdleverantörerna.

    Alla kanslier och kontor du nämner i ditt inlägg är delar av en och samma centrala förvaltning, Koncernkontoret. Alla direktörer har inte egna kanslier, utan får i olika grad utnyttja olika avdelningar inom Koncernkontoret.

    Som tidigare konstaterats är Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarig för all vård i Skåne (=beställare), medan Regionstyrelsen är ansvarig för den vård som utförs av Region Skåne (=en utförare bland många andra). Till sin hjälp har Regionstyrelsen förvaltningen Koncernkontoret. Till Hälso- och Sjukvårdsnämndens hjälp finns också – Koncernkontoret.

    Detta förhållande innebär att samma tjänstemän ibland behandlar privata vårdgivare som vanliga leverantörer, men ibland även som konkurrenter, beroende på situation.

    Svaret på din fråga om vem i tjänstemannaledet som ansvarar för hälso- och sjukvården i Skåne är Hälso- och sjukvårdsdirektören, hon är alltså beställare av all vård i Skåne och ansvarar för uppföljning, utvärderingar och jämförelser. Produktionsdirektören ansvarar för driften av den vård som utförs av Region Skåne (dvs inte för Sjukhuset i Simrishamn, som drivs av Carema), med undantag för SUS, som formellt ligger direkt under Regiondirektören.

    • Tack för klarläggandena. Det är tråkigt att det inte går att utläsa av organisationsplanen. Är hälso- och sjukvårdsdirektören överordnad produktionsdirektören? De har ju bitvis samma ansvarsområde. Och vad gör ”direktören” respektive den medicinske direktören? Jag är övertygad om att det finns mer eller mindre rationella svar även på de frågorna, men organisationen är inte glasklar ens på pappersstadiet. Sen tillkommer sådant som personlig kompetens, dvs att en sekreterare i praktiken är den som faktiskt har koll.

      Och upphandlingsdirektören. Han har förstås ansvar för upphandlingar, men inte driftsansvar för det man upphandlat? Och hur följer han upp sina inköp?

      Och varför är halva verksamheten i Regionen direkt underställd regiondirektören?

      Den organisatoriska schizofreni du framhåller är verkligen ett bekymmer. Att man kan vara chef för såväl egen verksamhet som konkurrerande upphandlad verksamhet kan ju verkligen sätta konkurrensen ur spel. Man får hoppas på tjänstemännens oväld. Men ett smartare organisatoriskt upplägg vore tryggare.

      • Hälso- och sjukvårdsdirektörens förhållande till produktionsdirektörens är som mellan beställare och leverantör. Den ende som är överordnad dessa direktörer är Regiondirektören.

        Upphandlingsdirektören upphandlar inte vård (det gör hälso- och sjukvårdsdirektören), enbart utrustning och tjänster till Region Skånes egna produktion.

    • Och visst förstår jag att hälso- och sjukvårdsnämnden har det övergripande politiska ansvaret för sjukvården i Skåne. Men det var lite otippat att regiondirektören inte ansvarar för den privat upphandlade vården. Men det måste väl finnas någon i tjänstemannaorganisationen som har ansvar för att följa upp även den privat upphandlade vården, dvs. att ha koll på att man faktiskt får något för pengarna. Eller?

      • Hälso- och sjukvårdsdirektören ansvarar för uppföljning av privat upphandlad vård. Under henne sorterar en avdelning för privata vårdgivare (utanför hälsovalet), samt ett hälsovalskansli. Och Regiondirektören är Hälso- och sjukvårdsdirektörens chef, han är capo di tutti capi och har alltså ett övergripande ansvar för både beställning och utförande av vården, samtidigt som han har ett direkt ansvar över SUS drift.

  3. Jag tänkte väl det.

    Han har mycket på sitt bord Regionens direktör. Mest omotiverat verkar vara att han ansvarar för driften av SUS. Men det har väl med mörkandet att göra. SUS finns ju inte med i vare sig långa eller korta planer, liksom inte heller ev. nya sjukhusbyggnader som vi hört om på sistone.

    Varför planeras inte dessa kolossala nysatsningar genom sedvanliga politiska och strategiska processer?

    Återigen frestas jag att gissa. Jag tror att man vill mörka sina verkliga avsikter för väljarna, som annars skulle krångla eller sätta käppar i hjulet. Det är förståeligt, men så antidemokratiskt att det gränsar till korruption. Ett beslut av detta format, där väljare, politiker och tjänstemän undandras sitt konstitutionella och legala inflytande. Beslutet fattas i slutna rum i en informell krets av ”tunga makthavare” (Sören Olofsson, Jerker Swanstein …?) och lojala externa konsulter (McKinley), som aldrig kan ställas till svars – vare sig konsulter, tjänstemän eller politiker. Protokoll förs inte eller sekretessbeläggs, normala kontroller och spärrar sätts ur spel.

    Det är något ruttet i den Skånska staten – eller är jag alldeles ute och cyklar?

    Vad menar du ”Joakim E”, som tycks väl insatt?

  4. Och i dagens nummer av Dagens Medicin läser vi att allmänläkarna är organiserade i tre olika ersättningssystem: nationella taxan, hälsovalet samt avtalsmodellen. Nu kritiseras incitamentsstrukturen för att likna utpressning.

    Sören Olofsson har en artikel i dagens nummer av Läkartidningen. Den handlar om kostnader för nya cancerläkemedel. Han vill ta reda på om patienterna verkligen villl ha sådana dyra mediciner. Men jag noterar också att han stavat fel på ordet ”existentiell”, vilket är illavarslande. Inte för att jag vill göra mig lustig över någons dyslektiska oförmåga, utan för att han tycks sakna uppbackning av rättstavningskontroll i datorn – och inte heller ha någon (välvillig och kompetent) sekreterare till sin hjälp. Med en sådan ansvarsbörda som han har, så tycker jag att Regionen måste kunna ge honom såväl ny dator som ett kompetent kansli!

    För att inte tala om korrekturet på Läkartidningen. Vart är tiderna på väg?

  5. […] mitt tidigare inlägg: Med alla sina kanslier och underdirektörer torde regiondirektören ha exempellösa resurser för […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: