Rabattera Valdoxan!

I ett par tidigare inlägg har jag beskrivit den nya antidepressiva medicinen Valdoxan.

Nu är den ute till försäljning. Några har hört av sig till bloggen i kommentarer till de tidigare inläggen. För vissa verkar medicinen fungera bra. Däremot är den dyr eftersom den inte rabatterats (ännu?). Det är tråkigt eftersom det är en medicin som nog ingen tar för ros skull. Med nuvarande pris kostar den ca 500 kronor i månaden, men många behöver dubbel dos och får då en dubbel kostnad på 1000 kronor i månaden. En tusenlapp som hamnar ovanpå övriga kostnader för vård och mediciner. Det är inte rimligt.

Den myndighet som beslutar om rabatt är TLV – Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. På deras sajt hittar jag ingen information om Valdoxan. Det betyder väl att de inte tagit ställning ännu. De publicerar fortlöpande nyheter om vilka förmåer som beviljats eller avslagits.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Senaste nytt om Valdoxan

I senaste numret av Läkemedelsverkets tidskrift finns en sammanfattande artikel om Valdoxan (agomelatin).

Det jag tidigare skrivit tycks fortfarande gälla. Det mest intressanta är att man refererar studier med negativt utfall som mörkats och inte publicerats.

På effektsidan är preparatet kanske en liten besvikelse så här långt. Bara hälften av studierna kunde påvisa någon effekt alls jämfört med placebo. När man jämfört med andra depressionsmediciner (paroxetin och fluoxetin) var effekten också klen. Å andra sidan har man också visat för hela gruppen av antidepressiva mediciner att de goda effekterna överskattats eftersom läkemedelsföretagen som styr forskningen undviker att publicera de studier som är ofördelaktiga.

biverkningssidan är det fortfarande leverpåverkan som är det största problemet. Nu menar man att man bör fortsätta att ta leverprover även efter de första 6, 12 och 24 veckorna. Å andra sidan har inga allvarligare nya biverkningar rapporterats. Sexualiteten tycks inte påverkas till skillnad från tidigare preparat. För äldre och dementa patienter finns i en studie en oroväckande överdödlighet, som möjligen kan ha andra förklaringar.

För den som vill ha oberoende information om läget när det gäller detta nya läkemedel så rekommenderas artikeln. Slutsatsen är att Valdoxan är ett välkommet tillskott bland antidepressiva mediciner, särskilt som verkningsmekanismen är unik. Biverkningarna är också lindriga jämfört med tidigare mediciner.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Valdoxan, Thymanax och agomelatin

Jag har fått flera frågor efter inlägget om Valdoxan och ska därför utveckla några detaljer.

Godkännandet i november i EU:s rådgivande kommitté (EMEA) innebar att ett formellt beslut togs vid mötet i februari i EU-kommissionen. Därefter får nu substansen (agomelatin) marknadsföras i hela EU. Medicinerna kommer antingen ha namnet Valdoxan (eller Thymanax?), men innehåller agomelatin.

Agomenlatin har utvecklats av det franska privata läkmedelsföretaget Les Laboratoires Servier. Marknadsföringen i USA, där medlet ännu inte är godkänt har överlåtits på Novartis.

Agomelatin är en agonist till (främjar effekten av) melatonin (på M1- och M2-receptorerna) och är dessutom en svag antagonist till (motverkar effekten av) serotonin på receptor 5-HT2C. Vad det senare innebär rent kliniskt är oklart, (ökar dopamin och noradrenalin i frontala cortex) men kanske kan det bl. a. mediera en ångestdämpande effekt. De båda melatoninreceptorerna sitter i hypothalamus (nucleus suprachiasmaticus), där vår dygnsrytm dirigeras.

I en jämförande studie med SSRI-preparatet sertralin (Zoloft) så tycktes agomelatin ha en något snabbare antidepressiv effekt, och en större ångestdämpande effekt. (Mig veterligt finns ingen jämförande studie mellan det högspecifika och effektiva SSRI-preparatet Cipralex, escitalopram.) I en jämförelse med SNRI-preparatet (både Serotonergt och Noradrenergt) venlafaxin (Efexor) så var det lika effektivt, och överlägset vad gäller välbefinnande (feel good), dagfunktion (daytime functioning) och sömnkvalitet. Agomelatin tycks vara bra på depressiva sömnstörningar, årstidsbunden depression och ha färre sexuella biverkningar, ge mindre (ingen?) viktsuppgång och inga utsättningsproblem jämfört med sertralin och venlafaxin. Om detta håller vad det lovar så kommer agomelatin ha ett stort användningsområde.

Försiktighet: Leverenzymer kan påverkas varför prov på transaminaser alltid ska tas före behandling samt efter 6, 12 och 24 veckor för att kontrollera att leverfunktionen inte försämras. Undvik samtidig användning av mediciner som är starka CYP1A2 hämmare (t ex fluvoxamin och ciprofloxacin).

Dessa initiala studier är granskade av de mest kunniga forskarna i EU, och får därför anses som vederhäftiga tills motsatsen är bevisad. Vid större användning så framkommer ofta biverkningar som inte registrerats i dessa inledande studier. När SSRI var nya så förnekade läkemedelsbolagen att de hade sexuella biverkningar. Sedan medgav de 5%, numera 75-100%. Flera läkemedel har dragits in efter leverbiverkningar, t ex Nefadar för några år sedan. Hur det utvecklar sig vid större användning av agomelatin återstår att se.

Verkningsmekanismen via melatoninreceptorer är ny, och inger förhoppningar om att det kan bli ett värdefullt tillskott bland antidepressiva mediciner.

Valdoxan väntas komma ut till försäljning under året. Exakt när beror på förhandlingar om pris, beslut om subvention och företagets marknadsföring.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Valdoxan utan sexbiverkningar

Den antidepressiva medicinen Valdoxan har just blivit godkänd för försäljning på den svenska marknaden.

Det finns många antidepressiva mediciner. De äldsta har ganska besvärliga biverkningar, varför medicinering fick en större popularitet när SSRI (Selektiva Serotonin återupptagshämmare: Reuptake Inhibitors) kom i form av Fontex (Prosac). Därefter har det lanserats tiotals varianter, även sådana som inte i första hand verkar på serotoninet. Ett har de dock gemensamt: de sexuella biverkningarna.

Mest påverkas förmågan till orgasm. I experimentsituationer mäter man TTO (Time To Orgasm), vilken är förlängd. Utlösningen blir ibland en oangenäm arbetsseger.

I andra hand påverkas den sexuella lusten. Det är mera svårmätbart eftersom depressionen i sig påverkar libido (sexuell lust) ännu mer. Så om/när medicinen får effekt så ökar lusten, men kanske till en lägre nivå än tidigare.

Först i tredje hand påverkas erektionsförmågan, ofta marginellt. Därför tror många att de inte har en påverkad sexualitet förrän man frågar mer specifikt.

Valdoxan verkar genom nya mekanismer. I tidiga studier har man inte sett någon negativ effekt på sexlivet, vilket är positivt besked för alla de många som långtidsbehandlas, och dras med nedsatt lust, i sig deprimerande. Som med alla nya mediciner så har den nästan inga väsentliga biverkningar alls. Det får man ta med en nypa salt. Först efter några års användning i större grupper kan man uttala sig om det.

D-vitamin – en föryngringskur?

I dag börjar jag att ta ett rejält tillskott av D-vitamin.

Med åren har jag märkt att vintermörkret tär alltmer, en inte oviktig faktor när det gällde att bestämma sig för att flytta söderut. Solljuset har många effekter på oss, men det man hör mest talas om är att man kan få malignt melanom av att sola för mycket. Det är riktigt. Samtidigt så ökar denna tumörform fastän vi solar allt mindre. Ingen vet varför. Men det finns teorier.

Solljus gör att D-vitamin tillverkas i huden. Vid Midsommar när solen står som högst räcker det med 20 minuters solning med bara armar och ben för att tillverka maximala 250 μg (mikrogram), en förmåga som försämras med stigande ålder. Man mäter D-vitamin i enheter som kan vara förvirrande: 1 000 μg = 1 mg och 1 μg = 40 IE. D-vitamin har visats vara effektivt för att förebygga ett flertal andra tumörformer (se Läkartidningen). I så fall kan man paradoxalt nog minska risken genom att sola mera. Kanske finns det ett mellanläge som är optimalt?

D-vitaminet är annars mest känt för att bidra till att vi tar upp calcium. Utan vitaminet får vi Engelska sjukan (rakitis), som gör skelettet skört och deformerat. Man har diskuterat om D-vitaminbrist bidrar till benskörhet (osteoporos) hos äldre, men kunskapsläget är oklart.

Men inte nog med det. D-vitamin har visats vara bra vid hjärt-kärlsjukdom, förebygga infarkter och åderförkalkning, hypertoni, stroke, diabetes typ 2 (åldersdiabetes) och insulinresistens (”början till åldersdiabetes”). Det spelar antagligen roll vid årstidsbundna depressioner och vintertrötthet samt har visats minska dödlighet i största allmänhet. Man har inte någon bra forskning när det gäller många andra tillstånd, men det finns hypoteser. Varför tycks somalier som kommer till Sverige oftare få autism här än i hemlandet? Kan D-vitamin spela roll? ADHD? Låga D-vitaminnivåer under graviditet? Alla sjukdomar som är överrepresenterade på nordliga breddgrader eller bland urbaniserade (innesittande) människor borde kollas: ifrån fibromyalgi till prostataförstoring.

Inte så att jag tror att D-vitamin skulle vara den enda orsaken. Men de flesta av dessa sjukdomar är multifaktoriella, och D-vitamin skulle kunna vara en viktig faktor.

På våra breddgrader får vi tillräckligt med solljus ungefär halva året – om vi är ute och solar någon halvtimme vid lunchtid – och är någorlunda unga. Med kosten får vi i oss 5-7 μg om dagen (dock inte om vi är vegetarianer). Nuvarande rekommendationer ligger kring 10 μg/dygn. Förmodligen är det alldeles för lite. På stenåldern vistades vi ute mest för jämnan på sommaren, och bildade 250 μg varje dag. D-vitaminet kan lagras i kroppens fettväv, så att det räcker långt in på vintern. Nu när vi sitter inomhus mycket mer, smörjer in oss med solskydd eller täcker oss med kläder så har förmodligen en stor del (50%?) av befolkningen redan med dagens normalvärden brist på D-vitamin. De nya och högre normalområden som diskuteras når förmodligen ganska få upp till (1-10%?).

Det finns funderingar på om D-vitamin även hindrar åldrande, eftersom det skyddar telomererna, genernas inbyggda klocka. De blir kortare för varje celldelning (cellgeneration) och reglerar åldrande och död.

Som vintertrött och åldrad hypertoniker med förmodad insulinresistens så tar man alla möjligheter att skjuta på ytterligare sjukdom (och död) genom extra vitaminer, tänkte jag. Handlade därför en burk med sagda vitamin på Apoteket. Varje tablett innehåller bara 10 μg, och förmodligen behöver man ta betydligt mera. Den ”säkra” högsta dygnsdosen tros ligga mellan 50-250 μg, kanske mer. Det är rimligt att den ligger närmare 250, tycker jag, eftersom kroppen själv kan producera denna mängd. Så 10 tabletter (= 100 μg = 4 000 IE) dagligen i en månad, och sedan trappa ner när solen återvänder, är vad jag planerar.

Omega-3 och multivitamin (med selen) tar jag redan. De har också betydelse för hälsan. Återkommer med nya rapporter när jag känner mig åtminstone 10 år yngre.