Nyckelpersoner, Tamiflu och människors lika värde

Sydnytt

Igår kunde Sydnytt meddela att Länsstyrelsen planerar att ge Tamiflu i förebyggande syfte till vissa nyckelpersoner i länet. Anledningen är att man vill undvika att viktiga samhällsfunktioner drabbas av svininfluensan.

Chefen för infektionskliniken i Lund Åsa Hallgårde, som även är ordförande i Svenska Infektionsläkarföreningen,var av en annan åsikt. Hon hade åtminstone tre invändningar: tveksam nytta med denna medicin, risken för resistensutveckling och urvalet av nyckelpersoner.

Nyttan med Tamiflu

De första två invändningarna har framförts av många myndighetspersoner och läkare när det gäller Tamiflu till vanligt folk. Det ger en mildare infektion för 70-80% av dem som infekteras, men skillnaden är obetydlig – kanske någon dags mindre sjukskrivning. Detta ska vägas mot risken för att viruset blir motståndskraftigt mot Tamiflu när det används i otid. Då har vi inget att komma med till gravida, småbarn som inte kan vaccineras eller de som på grund av andra sjukdomar löper en ökad risk för komplikationer.

Dessa invändningar gäller tydligen inte nyckelpersoner.

Vilka är då dessa nyckelpersoner?

I samband med fågelinfluensan tog man fram listor för vilka som i första hand skulle få medicin. Det var bl. a. Kungahuset och riksdagens ledamöter. På länsnivå torde detta motsvaras av Ilmar Reepalu, Jerker Swanstein och andra höjdare inom förvaltningarna. Dock inte infektionsläkarna, konstigt nog.

Det är svårt att förstå denna prioritering. Kungen är ju extremt ersättlig. Det finns en hel grundlag, succesionsordningen, som reglerar hur han kan ersättas.

Riksdagledamöterna har ju blivit helt onödiga i det politiska livet, då alla viktiga beslut fattas i andra grupper. Rent formellt kan det väl vara viktigt att ha en riksdag som är beslutsför i ett krisläge, men ersättare för dessa knapptryckare borde vara enkelt att få fram.

Samma sak med Regeringen. Den måste kunna fatta snabba beslut, vilket den inte direkt briljerat med t ex vid Tsunamin. Kanske man med en enkel delegation kunde uppdra åt åt närmaste departementssekreterare eller partifunktionär att vikariera vid sjukfrånvaro.

Samma gäller för länsnivån. Med en tydlig beslutsorganisation följer en tydlig delegationsordning och ett fungerande vikariatssytem. Tamiflu kan inte ersätta bristen på organisation.

Och på kärnkraftverken, inom busstrafiken, sjukvården och sophanteringen, är det verkligen chefstjänstemännen som är oundgängliga? Jag antar att det är de som får medicinen. Ingenjörerna, bussförarna, läkarna och sopåkarna är nog inga nyckelpersoner. Det skulle ju bli alldeles för många.

Nyckelfrågan

I det här fallet kan det väl vara skitsamma. Men om det var en allvarlig epidemi eller ett annat skarpt läge. Vilka nyckelpersoner vill vi skydda först då? Det är ingen fråga för anonyma tjänstemän utan en komplicerad fråga med både politiska och etiska aspekter. Det är något man därför borde diskutera öppet och i god tid. Är det verkligen Kungen och Ilmar Reepalu och andra höjdare vi vill rädda i första hand?

Offentliggör listan med nyckelpersoner!

Dessa listor över vilka som är nyckelpersoner i ett krisläge borde vara offentliga även av andra skäl. Det är naturligtvis angeläget att alla vet vilka de är så att vi kan värna extra om dem också i andra situationer: i ett krisläge ska de väl inte behöva sitta i väntrum eller stå i bussköer. De ska naturligtvis ha företräde för oss andra eftersom de är viktiga för själva samhället funktion. Vi vill inte att samhället äventyras medan de köar, väntar på höftledsoperation eller sitter i timmar och väntar på akuten. Därför borde vi i god tid få veta vilka de är så att vi vet att vi ska släppa fram dem och låta dem gå före kön av oss vanliga, lite mindre viktiga personer – vanliga människor.

Som läkare, väljare, skattebetalare och medmänniska är det min rätt och skyldighet att hålla reda på dessa nyckelpersoner.

Etiska aspekter

Alla människor är lika mycket värda – har samma människovärde – men ibland måste vissa få gå före i buss- eller systemkön. Denna fråga ska inte behandlas lättvindigt så att vi riskerar att få vissa medborgare som är mer jämlika än andra. Det är därför en fråga av såväl etisk som politisk betydelse, där alla bör få vara med och ha en synpunkt. Annars urartar det lätt till korporativism och fascism.

Och det vill vi inte för det viktigaste av allt är ju att värna demokratin och människors lika värde. Så vilka är det som vi ska släppa före? Ge oss listan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Scout på villovägar: Marianne Samuelsson har halkat omkull i gräddfilen

Att gynna företagsklimatet är inte detsamma som att gynna privatpersoner som äger företag. Det senare är olagligt, liksom i själva grunden av rättssystemet: det strider mot principen om likhet inför lagen. Det vet varenda scoutledare. Jag frågar mig därför om det verkligen är sant att Marianne Samuelsson varit ledare inom scoutrörelsen. Det är för övrigt den enda mer formella merit jag känner till när det gäller denna landshövding.

Strandskyddet har hög prioritet inom miljöpartiet. Men det är inte för sin integritet man befordras till landshövding. Det blir man genom flexibilitet och rätt bekanta, sk. social kompetens.

Gotland har länge varit anfrätt av svågerpolitik och lättare korruption. Sällskapet De Badande Wännerna är en illuster samling av män med visst inflytande. Kanske involverade i strandskyddet, eller ett slags livräddningssällskap, kanske med flytvästar som bonus. Förmodligen bättre än fallskärmar i insulär miljö. Vad vet man? Vad vill man veta?

Det känns bra att länsrätten flyttar till Stockholm, eftersom domarna tillhör baddarna – ursäkta, ska vara: badarna. Även byggnadsnämndens ordförande ingår bland Wännerna, och hans beslut kan överklagas i länsrätten. Eller också inte.

Bland försvararna av landshövdingen framhåller man att så här går det ju alltid till. Jo, det kan jag tänka. Någon tyckte det var osmart att låta sig bandas under ett ”internt” samtal, och att det var illojalt av medarbetaren i fråga att sprida informationen på sitt band. Jodå, även det kan jag förstå. Det är synpunkter som är relevanta ”internt”, om man vill göra sig en karriär i staten. Men för oss andra så blir det ju tvärtom. Det som är illojalt mot Marianne Samuelsson är lojalt mot skattebetalarna, alltså folket eller väljarna om man så vill. Att hålla masken utåt medan man gynnar korruptionen internt är i vissa kretsar en nödvändighet – men kallas vanligen för dubbelmoral eller rent av omoral och ohederlighet.

Att välja rätt lojalitet är en grannlaga fråga som inte låter sig avhandlas i ett enkelt blogginlägg. Där gäller det att hålla tungan rätt i mun, och där har landshövdingen brustit.

Sammanfattningvis så kräver scouthedern att hon fockas.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Blivande pirats nattliga grubblerier

Lovar snart återkomma med mina erfarenheter när jag blir partimedlem för första gången i mitt liv. Tror inte jag rent formellt ens var med i FNL-rörelsen, men deltog gjorde jag. Här ska jag bättra mig och bli mera helhjärtad. Min värvningskampanj ska skildras.

Och så kan jag dra upp en sjukvårdsorganisation för landet med dubbla kvaliteten, dubbla arbetsglädjen och helt avskaffa alla väntelistor och väntetider på akuten. Jag lovar! För samma eller lägre än nuvarande kostnad.

Efter alla dessa år vet man hur det går till. Kolla t ex mitt inlägg om Lord of Lean och Toyota på sjukhuset. Det är en bra utgångsattityd, men behöver kompletteras med en genomtänkt incitamentsstruktur (välplacerade morötter) och en logistik för personal (läkare ska umgås med patienter – inte blanketter), tjänster och material med en längre placeringshorisont än idag (rullande 5-årsplaner blir nog lagom: å ena sidan viss flexibilitet men också bättre stadga och mindre opportunt hattande hit och dit inför skiftande landstingsmajoriteter). Det övergripande strukturen får nog bli statlig så att vårdkvaliteten blir jämnare, och så att den tumörlikt växande landstingsbyråkratin bekämpas. Så om jag lyckas ta mig samman och resumera mina intryck kan jag kanske kompettera partiet med ett förslag till en vårdpolitik värd namnet.

För partiet kommer i regeringsställning, sanna mina ord. Kanske inte med egen majoritet eller ens majoritet från början, kanske en vågmästarroll. Men på sikt: ledande eftersom det är det enda partiet med konkreta analyser, prioriteringar och visioner. Viktiga saker för folket (minst sagt!, som TV-hallåorna alltid envisas med att säga).

Det är kanske ett historiskt ögonblick, när det faktiskt går att bryta in bland de av nepotism och småkorruption försvagade gammelpartierna, som nog ingen älskar. Och går det med mindre än passion om politik ska vara meningsfull? Symtomatiskt nog så glömde jag KD i min uppräkning i förra inlägget. Bryr mig inte om att korrigera. Det blir nog rätt av sig själv så småningom. Självdör i brist på passion.

Och när vi ändå är inne på det: icke-konfessionella skolor – som i Frankrike, tack! Skumma frikyrkliga, islamska, judiska, katolska skolor med olika vi-dom-budskap är alla krigs moder. Inget att uppmuntra. Möjligen en och annan buddistisk skola, men helst inga religiöst baserade läroanstalter alls. Är inte religion ett fritidsintresse sedan vi klokt avskaffade statskyrkan som kungens egen uppfostringsanstalt? Så en ny skolpolitik kanske skymtar om hörnet också. Och ge ungarna undervisning i självterapi från första klass. Hur man hanterar det personliga livets alla ofrånkomliga problem: mobbing, dålig självkänsla, dåliga föräldrar, första kärleksbesvikelsen, motivationsbrist … ; man behöver verktyg! Det finns enkla, begripliga, moderna och effektiva metoder (KBT, t ex) för att forma sin person till det man vill, men de lärs vanligen inte ut i psykologiundervisningen.

Men, men … Jag förstår att vi inte ska förivra oss. Först intar vi EU med nuvarande program. Men sen: vilka möjligheter.

Kurvorna över nya medlemmar är verkligen imponerande, Inom kort ska jag bidra till den statistiken. Med en egen liten pinne – och kanske en och annan kompis med sina kompisar och deras släkt … Med en ökningstakt på något tusental i månaden så ser det ut som om vi går om flera av gammalpartierna, kanske även i val. Låt oss göra EU-valet till en provuppvisning och visa vad vi kan! Folk vill ha dethär. De vet det bara inte riktigt ännu.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,