Flyttskandal i Lunds psykiatri – rösta Pirat

Psykopaterna ska flytta, kallade jag denna artikel från början. Om det är administratörerna eller patienterna som ska kallas psykopater låter jag vara osagt. Men visst känns det tryggare när psykopater är patienter och inte chefer i sjukvården. Men så bytte jag rubrik, för det blev lite väl vitsigt.

Så har det skett igen. Man fattar stora beslut över huvudet på sjukvården och patienterna. Ingen diskussion med dem som berörs av flytten, varken patienter, vårdpersonal eller grannar. Alla är överkörda.

Psykiatrin i Lund ska flyttas till det gamla regionhuset. Det har man bestämt utan vidare spisning eller samråd. Ingen förankring hos berörda. Har någon hört talas om begrepp som transparens och insyn?

Fort gick det, precis som när man sålde det gamla regionhuset och byggde ett nytt i västra hamnen i Malmö. Det är dit som förvaltningen nu ska flytta till nya fina lokaler. Dyra är de också. 1900 kr/kvm tar ägaren Wihlborgs ut. Det är ca 30% mer än för nuvarande lokaler.

En händelse som ser ut som en tanke är att samma Wihlborgs 2008 fick köpa regionhuset där nu psykiatrin ska inhysas, när administrationen bestämt sig för att flytta till Wihlborgs dyra nybygge. Wihlborgs betalade 160 miljoner för kåken. Undrar vad de vill ha av oss skattebetalare för att psykiatrin ska få vara där? ”Förhandlingar pågår”, och vi underrättas säkert i efterhand, som vanligt.

Psykiatrin får ta över de uttjänta lokalerna. Mönstret är tydligt. Man bygger inte nytt för vården, och låter administrationen ta över gamla lokaler. Det skulle just se ut. Då skulle väl patienterna börja inbilla sig att de kom i första hand.

Annars skulle man ju kunna tro att det var mer angeläget att bygga ändamålsenliga och moderna lokaler för patienterna. Och – hemska tanke – att administrationen kunde ta över patienternas gamla lokaler, t ex S:t Lars. Deras behov av speciellt utformade lokaler är rimligen mindre än sjukvårdens. Det borde vara lättare att anpassa gamla vårdlokaler till kontor än tvärtom.

Men den politiska ledningen är rörande enig. Så beslutet är fattat i demokratisk ordning. Det ger oss ännu en anledning att välja Piratpartiet i höstens regionval. Det är ju ingen mening med att rösta på de andra som håller ihop och tycker likadant i alla väsentliga frågor.

– Detta göra vi helt och hållet ur ett patientperspektiv. Avsikten är att ha all öppenvård på framsidan mot Baravägen och slutenvården på baksidan … (Ingrid Lennerwald (S), regionråd och ledamot i vårdproduktionsberedningen)

Det är fint att höra att man gör det ”helt och hållet ur ett patientperspektiv”. Fast ärligt talat, så skiter man ju fullständigt i patienterna. Deras organisationer är inte ens tillfrågade om vad de tycker. Så mycket för ”patientperspektiv”. Snacka om falskhet och att tala med kluven tunga! Årets bidrag till floskelbingo?

Och stackars slutenvårdspatienter. De hade väl kunnat få framsidan, de som ska sitta där dygnet runt.

I Regionhuset finns också innergårdar som lämpar sig väl till olika typer av rehabilitering, säger Catharina Blixen-Finecke (M) regionråd och ordförande i vårdproduktionsberedningen. Eller friherrinnan Catharina von Blixen-Finecke, som hon tituleras vid kungamiddagar och liknande.

Man tar sig för pannan. Exakt vilka rehabiliterande insatser tror friherrinnan är lämpliga att bedriva på innergårdar? Psykoterapi, arbetsträning, gymnastik, medicinering, ECT – eller ska de användas som rastgårdar för de inlåsta patienterna, typ hundpensionat eller häkte? Jag gissar på det senare.

Men adelsdamen har mer klokskap att förmedla till oss, allmogen:

Öppenvård, mellanvård, slutenvård och förvaltning hamnar under ett tak. Även slutenvården i Landskrona föreslås flyttas till Lund. Det är dock inte fråga om att skapa ett nytt mentalsjukhus.

Nähej. Så bra då. Vad ska vi använda för fin omskrivning istället då? För det låter ju precis som konceptet för ett mentalsjukhus. Vad heter det på nyspråk? Jag gissar ”Psykiatriskt centrum”. Mina läsare får gärna komma med förslag.

Politikernas uttalanden är en förolämpning mot patienter, vårdpersonal och väljare.

Grannarna är förstås redan upprörda:

… väldigt otryggt med vetskapen om att psykiskt sjuka med tex sexmissbruk har permission på kvällar och helger. Jag vet att många i området …

Och inte har man frågat personalen heller. Man struntar lika maktfullkomligt i dem som i patienterna. Professorskollegiet protesterar upprört, precis som de gjorde med Proluma och SUS. Förmodligen med samma resultat: ingen bryr sig.

Men chefen för psykiatrin i Skåne är positiv. P-O Sjöblom är liksom regiondirektören Sören Olofsson importerad ifrån Stockholm. Var hittar dom alla dessa stockholmska snillen? Reportern frågar om patienternas intresseorganisationer är tillfrågade.

– Ja, de kontaktades under försommaren. Nu har jag inte på rak arm vad som sagts men vad jag vet har ingen uttalat sig negativt, säger P-O Sjöblom.

I samma artikel hävdar patienföreningarna att de aldrig tillfrågats.

Men den bilden delas inte av Sven-Olof Johansson från Autism & Aspergerförbundet eller Harald Wilhelmsson från Schizofreniföreningen i Skåne.

– Vi hade ingen aning om detta. Vi fick reda på det först efter att det fattats ett beslut, säger Harald Wilhelmsson.

– Sånt här tycker jag att man ska berätta i förtid. Jag läste det i tidningen före vårt senaste möte, säger Sven-Olof Johansson.

Båda sitter i regionens brukarråd för psykiatrin. Där kom frågan upp till diskussion först efter att ett beslut om hyresförhandlingar var taget.

Läser man riktigt noga vad P-O Sjöblom säger så kan ingen beslå honom med lögn. ”Ja, de kontaktades under försommaren.”  (någon har säkert kontaktat dem om någonting både under vår och försommar.) ”Nu har jag inte på rak arm vad som sagts …” (tydligen ingenting om det som saken gäller, vilket är detsamma som att de inte blivit informerade) ”men vad jag vet har ingen uttalat sig negativt” (nej, hur fan skulle de kunna göra det, när de inte ens fått reda på flytten). Inte ett osant ord, således, men inte heller ett enda ord av sanning. Så kan man uttrycka sig om man vill undvika ansvar och luras. Slå blå dunster i ögonen på folk, är ett uttryck som kommer för mig.

Jag överlämnar till mina läsare att avgöra vem som ljuger så obesvärat för reportern. Att ljuga utan samvetskval är ett typiskt psykopatdrag. Är det patienternas företrädare  eller psykiatrins chefer som påminner oss om psykopater?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Annonser

Proluma – fint som SUS eller grisaktigt SNUSK?

Nu ska det bli en sammanslagning av Lunds och Malmös båda universitetssjukhus. Detta trots att Proluma betonade att detta inte var aktuellt – bara att ”profilera” sjukhusen. Vad är skillnaden? Att profilera eller slå samman innebär i detta sammanhang samma sak: att sjukvården i regionen ska organiseras rationellt, samordnas. Inget av sjukhusen ska läggas ner. Verksamheter ska läggas ut på vardera sjukhuset så att helheten blir så bra och billig som möjligt.

Äntligen ska man t ex få ändan ur vagnen och samordna journalerna så att de kan skickas mellan datorerna i Lund och Malmö, något man alltså inte lyckats med ännu. Vi tror det när vi ser det.

När man inte ens kunnat bestämma sig för ett enhetligt datasystem inom regionen så har man vanskött planeringen. Det är ett obehagligt tecken på total inkompetens på högsta administrativa nivå. Och en politisk kapitulation.

Ett enhetligt journalsystem skulle vara ett verkligt framsteg – en reell förbättring. Men det skulle kräva en samlad kunskap om juridik, sekretess- och accessfrågor, inblick i sjukvårdens behov av datorstöd inom många olikartade specialiteter och verksamheter, förståelse för logistik och infrastruktur liksom kunskap om marknaden för hård- och mjukvara.

Samlad kompetens.

På ledningsnivå.

Det finns inte.

För då hade vi redan haft ett enhetligt system.

Därför blir det inte av nu heller.

De kan beställa hur många konsultrapporter som helst, men frågan är för komplex för att lösas så enkelt. Det kräver en kompetent ledning, som idag saknas. Därför är det lätt att slå vad om att man inom överskådlig tid inte kommer att lyckas ens i detta lilla avseende: ett enhetligt datasystem för journaler.

Vad innebär det i så fall i praktiken att universitetssjukhusen ska slås ihop? När man inte ens klarar av att organisera en sådan detalj.Kanske inte så mycket mer än att verksamheten fortsätter som vanligt. Man flyttar en klinik hit eller dit, och ofta tillbaka igen. Skapar oro och personalflykt, sparar mindre än man spenderar.

Ännu en snilleblixt från Sören Olsson. Samrådet med professionen och den politiska processen lyser med sin frånvaro. Det regionala (S) surar utan några direkta argument. Upp flyga orden – tanken stilla står. Nya namn, nya projekt, nya konsultarvoden.

Det nya sjukhuset ska heta SUS – Skånes universitetssjukhus. Så nu vet man inte om man ska åka till Lund eller Malmö när man blir kallad till SUSet. Kanske rent av till Göteborg, där universitetssjukhuset heter SU – Sahlgrenska universitetssjukhuset. Kanske kunde man byta till Skånes NYA universitetssjukhus: SNUS eller SNUSK? Proluma är nu inaktuellt som namn på ”processen”. Det var snarare en vit lögn för 37 miljoner.

Men det blir säkert nya brevpapper och nya namnskyltar på sjukhusen. Alltid nåt? Nu gäller det att hålla isär Lund och Malmö så att man inte åker fel. Men så har det väl varit förut också. Men Göteborg har tillkommit.

Upp flyga orden – tanken stilla står

ord utan mening aldrig himlen når

Vad övrigt är, är tystnad

(Hamlet, William Shakespeare ca 1601, Hagbergs översättning)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Trångsynt ögonklinik

Proluma har fått mycken kritik för sitt beslut att flytta resurser från ögonkliniken i Lund till Malmö.

Två incidenter på sistone ger kritikerna nya argument.

Fall 1

Först vägrade ögonklinken ta emot besök av en 83-årig kvinna för att hon var rullstolsburen, De kunde inte lyfta över henne till undersökningsstolen. På UMAS hemsida står det: UMAS är ett akut- och universitetssjukhus med profilering på storstadens behov. Vi är ca 6 000 anställda fördelade på ett hundratal olika yrkeskategorer. Det är alltså knappast resursbrist som gör att man inte orkar lyfta den åldriga damen. Bara dålig organisation.

Doktorn gjorde ändå en grovbedömning som utmynnade i att kvinnan inte behövde operera sin starr. Däremot skrev han i journalen att hon hade en allvarlig lungsjukdom, som hon själv aldrig hört talas om, men nu började oroa sig för.

Kovändning

Så grep Sydsvenskan in. Efter två dagar fick hon en ny undersökning. Sydsvenskan fick inte vara med, trots att patienten ville det. Men nu var en starroperation i högsta grad aktuell. Någon lungsjukdom kunde inte konstateras.

”Sydsvenskan har vid upprepade tillfällen sökt både Eva Schliessers ögonläkare och ögonklinikens chef Mari Vallin. Ögonläkaren har inte gått att nå och Mari Vallin vill inte svara på några frågor.

– Jag beklagar vad som hänt men vill inte gå in på några enskildheter, säger hon.” Sydsvenskan

Det framgår inte om fallet anmälts enligt Lex Maria. Det måste t ex göras om:

Andra tillfällen när en Lex Maria-anmälan måste göras är till exempel

  • om en person fått felaktig eller otillräcklig information
  • vid förväxlingar, felaktiga förskrivningar, feldoseringar eller felexpedieringar av läkemedel
  • vid utebliven eller fördröjd undersökning, vård eller behandling som man borde ha fått enligt vedertagen praxis
  • vid felaktigt utförd undersökning, vård eller behandling
  • vid brister i arbetsrutiner, i vårdens organisation eller i samarbetet mellan olika vårdenheter
  • vid otillräckliga resurser, exempelvis vad gäller kompetens, bemanning, lokaler eller utrustning, som gör att inte verksamheten kan bedrivas på ett säkert sätt.

Inte heller om patienten fått en ursäkt eller gottgörelse. Det ska också upprättas en avvikelserapport så att kliniken kan förbättra sina rutiner. En sådan har upprättats av en medicinskt ansvarig sköterska i Husie, Christina Bull, men det framgår inte hur kliniken hanterat denna oroväckande information.

Fall 2

Gatudirektören Rolf Jonsson blev rasande för att han förvägrats en starrundersökning på samma klinik. Han ventilerade sina känslor i pressen:

”Det är åt helvete. Jag kan för fan inte ens läs de ekonomiska rapporterna på gatukontoret”

Nu har han blvit lovad hjälp av en privat ögonläkare.

Gatudirektören tyckte att det var mycket bättre på den tiden när Ilmar Reepalu var sjukvårdsens chef. Av det drar jag slutsatsen att han nog har kontakter inom de högre lokala kretsarna inom socialdemokratin. Men nepotism är väl inte lösningen på vårdproblemen?

Och inte heller att man måste gå via Sydsvenskan för att få adekvat vård. Jag skulle skämmas om jag jobbade på ögonkliniken på UMAS. Om jag vore chef där så skulle jag antingen avgå eller också bjuda in press och allmänhet för att redovisa hur jag kommit tillrätta med de uppenbara problemen. Att chefen tiger och gör sig oanträffbar är illavarslande.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Vårdskandal i Region Skåne?

I en bilaga till Sydsvenskan idag kan man läsa att Skåne snålar in på vår sjukvård. Man citerar SCB:s (Statistiska centralbyråns) siffror från 2007 (korrigerade i juni 2008). Där framgår att:

Skånes lägger 2 705 kronor per invånare på vårdcentralen (primärvård) varje år medan Stockholm satsar 3 352 kronor. I övrig sjukvård 1 045 respektive 1 780 kronor. Totalt lägger Skåne alltså 3 750 mot Stockholms 5 132 kronor på sjukvård en skillnad på 1 382 kronor eller nästan 37%!

Det är en mycket stor skillnad. Hur kan man med den budgeten motivera sparsamhet? Den enda slutsatsen är att vården i Skåne är katastrofalt underfinansierad – medan skattenivån är ungefär densamma som i Stockholm.

Vad har Skåne prioriterat på sjukvårdens bekostnad? Eller på ren svenska: Vart fan tar skattepengarna vägen om inte till sjukvård? Normalt så är sjukvården den tyngsta posten i den landstingskommunala (regionala) ekonomin. Hur är det härnere?

I dagens nummer av Sydsvenskan har man också ett referat om debatten när styrelsen för Region Skåne skulle beviljas ansvarsfrihet. Den handlade om krisläget i sjukvården. Revisorerna var tveksamma till att bevilja ansvarsfrihet för kostnaderna för Proluma-konsulten McKinsey. Jag har skrivit om den skandalen tidigare men underskattade beloppet: det blev en slutnota på 37 miljoner. Revisorerna surade för att det skett utan vederbörlig upphandling. Jag surar för att beloppet är skandalöst och utgiften onödig.

Det är dock en parentes jämfört med en budget som ligger 30-40% för lågt. Det handlar om åtskilliga miljarder – tusentals miljoner! Som invånare och skattebetalare kräver jag först och främst en förklaring. Är allt ett missförstånd? Om inte:

Varför har man prioriterat sjukvården så lågt? Vad vill medborgarna och de olika partierna? Är alla överens om den här idiotin?

Vad säger klinikcheferna? Är det rimligt att ge en god vård med dessa ersättningar.

Vad säger facken? Är lönenivåerna i paritet med resten av landet? Eller tvingas man jobba underbetalda?

Frågorna hopar sig. Var finns svaren?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Knip käft om Proluma, annars …?

Det är konstigt att den stora omorganisationen av sjukvården i Skåne inte diskuteras nästan alls. En förklaring är kanske att man belagt personalen med munkavle. Den chef som vågar kritisera planerna hotas med avsked. Det berättar läkaren Per Katzman i en intervju i Sydsvenskan. Han avgår nu som chef för diabetesvården i Lund.
Att hota personalen till tystnad är ett lagbrott. Vår yttrandefrihet är garanterad i grundlagen. Liknande hot inom socialvården i Stockholm resulterade bland annat i den så kallade Lex Sarah. Det var inte heller länge sedan en manlig undersköterska blev illa åtgången av sina chefer efter att han berättat om rasistiska tendenser på Södertälje sjukhus. Sjukhusledningen tvingades be om ursäkt, och att förklara sig för JK.
När sjukvården i Stockholm omorganiserades så tvingades läkare i chefsställning att skriva under en olaglig försäkran om tystnad. När detta så småningom upptäcktes så fick arbetsgivaren ta tillbaka sitt agerande. För mig är det obegripligt att vuxna välutbildade akademiker låter sig skrämmas till tystnad. Hotet om avsked kan väl inte imponera på någon i dessa läkarbristens dagar? Yttrandefriheten kan inskränkas men inte om det hindrar den fria debatten i ett demokratiskt samhälle. Såklart.
Det är väl inte det man håller på med? Förhindrar man den fria debatten bland oss som ska vara patienter eller anställda i den omorganiserade vården? Vi vill veta vad våra läkare tycker, eftersom vi har mer förtroende för deras bedömningar än politiker och tjänstemän. Vi är inte heller dummare än att vi kan bortse från partsinlagor och revirpissande.
Man hade så bråttom med besluten att man glömde MBL (medbestämmandelagen). Därför fick besluten som skulle ha tagits på regionstyrelsens möte 6 april skjutas upp till ett särskilt möte 28 april. Detta efter att Läkarförbundet protesterat- Mötet med läkarna skulle vara 14 april, men om detta har inget rapporterats. Förmodligen motsätter sig läkarnas representanter i såväl Lund som Malmö även denna gång, som de gjort vid tidigare beslut. Och blir lika överkörda som då.
Regionen har inte råd med två universitetssjukhus. Politikerna klarar inte att ta debatten. Frågan är inte partiskiljande: alla partier i Lund är emot. Istället har man delegerat absurt mycket beslutsmakt till regiondirektören Sören Olofsson, uppbackad av regionstyelsens ordförande Jerker Swanstein. Istället för att föra en öppen debatt beställde man en dyr konsultrapport som dessutom hemligstämplats. Varför?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Säg mig vem du är Proluma

Skåne är väl stort som ett sjukvårdsdistrikt i Stockholm. I Stockholm finns bara ett komplett universitetssjukhus: det i Solna som förr hette Karolinska. Vad det heter numera är oklart efter ”sammanslagningen” med Huddinge sjukhus, som numera också heter Karolinska universitetssjukhuset, så patienter åker fel hela tiden. Alla stockholmare vet att Karolinska ligger i Solna strax norr om innerstan. Det känns väldigt exotiskt att komma på tanken att åka till Huddinge (långt ut i skogen söder om stan) om man blivit kallad till Karolinska.

Bara en sån sak visar väl hur smarta sjukvårdsadministratörerna är. Sammanslagningen motiverades med rationaliseringsvinster som uteblev. Massor av anställda tvångsförflyttades. Befintliga strukturer slogs sönder. Nästan inget blev bättre – mycket blev sämre. Bossen för hela strukturförvandlingen var Sören Olofsson, numera regiondirektör i Skåne.

Skåne är inte så stort att det har råd med två kompletta universitetssjukhus. För att vara komplett, och få kallas för t. ex. traumasjukhus så måste man ha nästan alla specialiteter. Det kommer sig av att om man ska kunna ta hand om t. ex. en trafikolycka på ett professionellt och effektivt sätt så ska neurokirurgen kunna laga hjärnan samtidigt som urologen lagar njurarna, kärlkirurgen kärlen, handkirurgen handen, ögonkirurgen ögonen. Det ska i princip kunna ske på samma operationsbord vid samma narkos, fördröjningar riskerar försämra prognosen.

Därför är det ren idioti att avlöva Lund. Då får man två halvkompetenta, dysfunktionella, inkompletta sjukhus. Traumapatienten kommer förmodligen att avlida under en ambulanstransport eller i ett missförstånd mellan olika kirurgiska specialiteter. Två halvdana sjukstugor är mindre än ett komplett universitetssjukhus.

Att utnämna Malmö allmänna sjukhus till universitetssjukhus kan väl ha sina poänger om man vill bedriva utbildning där, men att spela ut det mot Lunds lasarett är bara dumt. Låt Lund vara vad det är: det kompletta universitetssjukhuset med spetskompetens för hela regionen. Malmö (och andra) får ta hand om det som blir över: huvuddelen av rutinsjukvården. Undvik att lägga spetskompetens i Malmö. Om det uppstår spontant så flytta enheten till Lund. Malmö kan utveckla sin ”excellens” på andra områden, och förfina omhändertagandet av rutinpatienter – en minst lika angelägen uppgift som att upprätthålla spetskompetensen.

Fatta!

Pilutta, ursäkta, jag menar Proluma. Jo, jag har förstått att Pro- betyder profilering. Men HUR vill man profilera Lund respektive Malmö. Ska de ha olika ”profiler”? Så intressant. Varför? Hur? När? Vad är det för fel med nuvarande inriktningar (”profiler”)? Säg som det är: det blev lite dyrt med två ambitiösa universitetssjukhus.

Och låt professorerna vara ifred! De har viktigare saker att tänka på än klenkompetenta administratörers lika torftiga som ständiga omorganisationer.

Lord of the Lean

Den strategiske chefen för lean heter Magnus Lord. Han är både läkare och managementproffs. Det är han som brinner för att tillämpa Toyotas koncept i sjukvården.

Proluma har mycket att lära av honom. Implementering måste ske nedifrån – inte med karta från en konsultfirma som överlämnas till sjukhusdirektörerna för genomförande. Det är grundläggande när det gäller lean.

Samla alla kolorektalkirurger (t ex) i Lund och Malmö och låt dem komma överens om hur man på bästa sätt organiserar sitt arbete så att det blir så effektivt lätt som möjligt för dessa hårt prövade patienter. De kommer förmodligen upp med en smartare idé än en konsultbyrå. Blir det bara revirpissande så får man skylla sig själva. Då, men först då, får cheferna gå in med ett gordiskt hugg.

Om man låter processen ta tid, så kommer man vinna tid på slutet. Processen blir faktiskt aldrig färdig. Kort går det ut på tre saker: Ständig förbättring, Gå och kolla själv och Respektera andra. Jag har tyvärr inte hittat någon svenskspråkig referens, bara engelska.

Sjukvården i Sverige har en pinsamt låg produktivitet (vi får för lite sjukvård för pengarna), skrämmande hög felprocent (många lider eller dör bortglömda i oändliga ”utredningar” och av felbehandlingar) och låg tillgänglighet (långa köer till telefoner och behandling) i internationella jämförelser. Sjukvårdsadministratörer är besatta av budgeten och de årliga 5% som ska sparas. Ingen av dem jag träffat har strävat efter ständiga förbättringar, varit och kollat själv eller respekterat andra. Inte i någon nämnvärd omfattning.

Lord koncentrerar sina insatser på Lunds sjukvårdsområde där han har sjukhuschefens fulla stöd. Hoppas att tankarna sprider sig till resten av regionen och landet också.