Moget och nyanserat om sex

Vad är en mogen syn på sex?

Illustration till Kama Sutra

Jag menar inte vad som är ett moget sexuellt beteende utan vad som är en mogen attityd. Motsatsen till omogen eller infantil. Sex på ett begreppsligt och intellektuellt plan.

Enklast kan man nog säga att ett moget förhållningssätt är detsamma som en nyanserad attityd – ett förhållningssätt med gradskillnader.

Exempel på motsatsen är lätta att hitta. De har blivit allt fler sedan 60- och 70-talens liberala våg.

Sex är inte ”det finaste uttrycket mellan man och kvinna”. Naturligtvis inte. Det kan vara mycket annat också. Alltifrån bestialiska övergrepp till överjordiska njutningar, från en lågmäld viskningar till outhärdligt oväsen, röra en, två eller flera personer, vara kommunikativt eller kontemplativt, vänligt eller aggressivt, betydelsefullt eller oviktigt, stimulerande eller tråkigt, överflödande eller torftigt, enkelt eller komplicerat, inspirerat eller rutinerat, kreativt eller taffligt, barnsligt eller vuxet, fokuserat eller tankspritt, nervöst eller frimodigt, mesigt eller kaxigt, överflödande eller ouppnåeligt, generöst eller snålt, rikligt eller bristvara, överraskande eller förutsägbart, välsignat eller förbjudet av kyrkan, vulgärt eller exklusivt, snaskigt eller finstämt, frivilligt eller påtvingat, gratis eller betalt osv. Ni förstår vad jag menar.

Sex kan alltså beskrivas på många sätt och i många dimensioner. Om du lätt kommer på exempel på de flesta egenskaperna ovan, och enkelt kan komma på ännu flera sätt att beskriva sex, då har du en nyanserad syn på saken.

Om du också kan ge exempel mittemellan dessa motsatspar, desto bättre.

Den som tror att alla sexuella övergrepp är lika bestialiska, och inte kan tänka sig att det finns mera bagatellartade övergrepp är onyanserad – okunnig eller omogen. Helt enkelt sexuellt osofistikerad eller dum. Det finns naturligtvis grader både i himlen och i helvetet.

Det är lika enfaldigt att tro att sex automatiskt är underbart. Då har man tänkt för lite på saken. Lika dumt som att tro att sex är motbjudande. En klokare person förstår att sex är lika mångfacetterat som människor. Det finns snälla och dumma, extrema och slätstrukna, glada och ledsna, pigga och trötta … Ingen skulle väl komma på idén att säga att människan som varelse är extremt klok, glad och snäll. Exemplen på motsatsen är ju uppenbara, liksom att de flesta är lite mittemellan.

Vad spelar det för roll? Varför ska vi ha en mogen och nyanserad syn på sex?

Jo, jag tänkte att min generation, som nu börjar bli lite till åren, borde lämna något vidare till nästa generation. Vad har vi för erfarenheter att lära ut på det sexuella planet? Internet och kvällstidningar överflödar av sexuell information. Det är inte alltid så sätt att orientera sig. Hur ska man ställa sig till det ena och det andra? Vad är desinformation, överdrifter, moralpanik, prestationsångest osv. Där är vi vuxna och mogna det naturliga bollplanket. Eller snarare önskar jag att vi vore det.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

För mycket och för lite sex på en gång

En mycket förbisedd aspekt av sexualiteten är storleken. Då menar jag storleken på driften hur pass sexuell man är.

Låt oss begrunda att det finns människor som har mycket stort sexuellt behov, och sedan hela skalan ner till dem som inte har något behov alls.

Det kan verka som ett banalt påpekande – självklart är det så.

Samtidigt är detta ännu en av dessa många sexuella företeelser som man inte talar om, och därför inte förstår sig på eller klarar av att hantera.

När en person med ett större behov slår sig ihop med en person med mindre lust så kan inte båda parter få som de vill. Det föreligger en verklig konflikt.

Det vanligaste sättet att hantera detta är inte att kompromissa och sedan stå ut med den sexuella frustration som detta innebär. Tyvärr inte. Folk blir istället manipulativa, och börjar strida för att bevisa att motparten har en oacceptabel sexuell nivå.

Kvinnor som vill mycket kallades förr översexuella eller nymfomaner, de som ville mindre var frigida. För männen var det skamligt att ha för lite lust, man kallades impotent eller var ”utan stake”, ännu idag ett giltigt skäl till skilsmässa i vissa kulturer. Att en man hade stark sexuell drift var då motsatsen – ett tecken på virilitet, manlighet och styrka – ett ideal man strävade efter.

Numera har vi ändrat begreppen så att alla som har eller tror sig ha en stark sexuell lust misstänks för att vara sexmissbrukare, vilket anses vara en skamlig störning, ungefär som spel- eller drogberoende,  som ska bearbetas med psykoterapi. För mycket och för lite antas bero på störningar i barndomen. Detta är naturligtvis rent nonsens. Det är inte möjligt att påverka styrkan i den sexuella driften med terapi eller pedagogik. Möjligen med mediciner – men är det önskvärt?

Så om den ena vill ha sex en gång om dagen och den andra en gång i månaden, så är risken stor för att man kallar varandra för sexmissbrukare eller sexneurotiker. Det är lätt hänt att såra varandra och bli osams.

Hur mycket är då normalt? Det finns inga bra undersökningar av detta. Folk svarar inte sanningsenligt ens på anonyma enkäter när det gäller sex. Om man har lust en gång i veckan, men tror att andra har lust oftare, så tenderar man att svara något mittemellan, t ex två gånger i veckan.

Lusten varierar med omständigheter som ålder, situation, partner, erfarenhet, drogpåverkan (ffa alkohol) samt kroppsliga och medicinska förhållanden. Man kan också väcka mera lust hos en person genom så kallad förförelse.

Att ha stor skillnad i sexuella behov kan utsätta en (monogam) relation för svåra påfrestningar, ibland så allvarliga att man går skilda vägar. Ju mindre man talar om detta desto större risk för att man offrar förhållandet. Ju mindre man anklagar varandra för att ha ”onormala” behov desto bättre.

Att jämka och kompromissa är enda möjligheten. Kompromissen kommer av naturliga skäl ligga nära det mindre behovet. Den med det större behovet kan behöva hjälp med sin otillfredsställelse (frustration), så att den inte tas ut på onödigt skadliga sätt. Det är lätt att omvandla sexuell frustration till tjat, ilska eller otrohet, vilket bådadera är ett hot mot varje förhållande. Att ha en fortlöpande, respektfull dialog är ett bättre sätt. Då kan man betrakta sexualiteten i ett helhetsperspektiv, och komma på kreativa sätt att minska spänningarna på det sexuella området.

För mycket och för lite skämmer allt. Även relationer.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Heterofili inget att skämmas för

Niklas Svensson, en för mig oerhört okänd journalist och uppenbarligen inte den vassaste kniven i lådan, blir nu grundligt utskälld i bloggosfären för sitt ”avslöjande” om Rickard Falkvinges heterosexuella framfart på Facebook. Det är välförtjänt. Hans journalistik känns som om den är på nivån: Flera riksdagsledamöter ertappade med s-x. Som om Grönköpings Veckoblad hade haft en helgbilaga av mera skandalöst slag.

Som gammal bög kan jag också försäkra herr journalisten att heterosexualitet vanligen inte betraktas som någon större skam. Flera stora män och kvinnor har haft denna sexuella läggning, som många anser vara själva grunden för vår biologiska reproduktion.

Partiledaren (piratledaren) själv bevärdigade artigt inlägget med ett raskt och rakt svar som på nysvenska kan sammanfattas med: Ja, och?

En mer grundlig utskällning kom från Blogge Bloggelitos regeringsblogg som fick användning för det nya invektivet dunderfucko – väl värt att lägga på minnet eftersom det känns så användbart i alla möjliga sammanhang. Ett ord som jag hoppas vi snart ska återfinna i SAOL.

Dock har det haft det goda med sig, för min personliga del, att mina ögon öppnats för Politikerbloggen som en ovanligt töntig nymoralistisk instans. Där kan man nog hitta material för ett och annat inlägg framöver.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Valdoxan, Thymanax och agomelatin

Jag har fått flera frågor efter inlägget om Valdoxan och ska därför utveckla några detaljer.

Godkännandet i november i EU:s rådgivande kommitté (EMEA) innebar att ett formellt beslut togs vid mötet i februari i EU-kommissionen. Därefter får nu substansen (agomelatin) marknadsföras i hela EU. Medicinerna kommer antingen ha namnet Valdoxan (eller Thymanax?), men innehåller agomelatin.

Agomenlatin har utvecklats av det franska privata läkmedelsföretaget Les Laboratoires Servier. Marknadsföringen i USA, där medlet ännu inte är godkänt har överlåtits på Novartis.

Agomelatin är en agonist till (främjar effekten av) melatonin (på M1- och M2-receptorerna) och är dessutom en svag antagonist till (motverkar effekten av) serotonin på receptor 5-HT2C. Vad det senare innebär rent kliniskt är oklart, (ökar dopamin och noradrenalin i frontala cortex) men kanske kan det bl. a. mediera en ångestdämpande effekt. De båda melatoninreceptorerna sitter i hypothalamus (nucleus suprachiasmaticus), där vår dygnsrytm dirigeras.

I en jämförande studie med SSRI-preparatet sertralin (Zoloft) så tycktes agomelatin ha en något snabbare antidepressiv effekt, och en större ångestdämpande effekt. (Mig veterligt finns ingen jämförande studie mellan det högspecifika och effektiva SSRI-preparatet Cipralex, escitalopram.) I en jämförelse med SNRI-preparatet (både Serotonergt och Noradrenergt) venlafaxin (Efexor) så var det lika effektivt, och överlägset vad gäller välbefinnande (feel good), dagfunktion (daytime functioning) och sömnkvalitet. Agomelatin tycks vara bra på depressiva sömnstörningar, årstidsbunden depression och ha färre sexuella biverkningar, ge mindre (ingen?) viktsuppgång och inga utsättningsproblem jämfört med sertralin och venlafaxin. Om detta håller vad det lovar så kommer agomelatin ha ett stort användningsområde.

Försiktighet: Leverenzymer kan påverkas varför prov på transaminaser alltid ska tas före behandling samt efter 6, 12 och 24 veckor för att kontrollera att leverfunktionen inte försämras. Undvik samtidig användning av mediciner som är starka CYP1A2 hämmare (t ex fluvoxamin och ciprofloxacin).

Dessa initiala studier är granskade av de mest kunniga forskarna i EU, och får därför anses som vederhäftiga tills motsatsen är bevisad. Vid större användning så framkommer ofta biverkningar som inte registrerats i dessa inledande studier. När SSRI var nya så förnekade läkemedelsbolagen att de hade sexuella biverkningar. Sedan medgav de 5%, numera 75-100%. Flera läkemedel har dragits in efter leverbiverkningar, t ex Nefadar för några år sedan. Hur det utvecklar sig vid större användning av agomelatin återstår att se.

Verkningsmekanismen via melatoninreceptorer är ny, och inger förhoppningar om att det kan bli ett värdefullt tillskott bland antidepressiva mediciner.

Valdoxan väntas komma ut till försäljning under året. Exakt när beror på förhandlingar om pris, beslut om subvention och företagets marknadsföring.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Valdoxan utan sexbiverkningar

Den antidepressiva medicinen Valdoxan har just blivit godkänd för försäljning på den svenska marknaden.

Det finns många antidepressiva mediciner. De äldsta har ganska besvärliga biverkningar, varför medicinering fick en större popularitet när SSRI (Selektiva Serotonin återupptagshämmare: Reuptake Inhibitors) kom i form av Fontex (Prosac). Därefter har det lanserats tiotals varianter, även sådana som inte i första hand verkar på serotoninet. Ett har de dock gemensamt: de sexuella biverkningarna.

Mest påverkas förmågan till orgasm. I experimentsituationer mäter man TTO (Time To Orgasm), vilken är förlängd. Utlösningen blir ibland en oangenäm arbetsseger.

I andra hand påverkas den sexuella lusten. Det är mera svårmätbart eftersom depressionen i sig påverkar libido (sexuell lust) ännu mer. Så om/när medicinen får effekt så ökar lusten, men kanske till en lägre nivå än tidigare.

Först i tredje hand påverkas erektionsförmågan, ofta marginellt. Därför tror många att de inte har en påverkad sexualitet förrän man frågar mer specifikt.

Valdoxan verkar genom nya mekanismer. I tidiga studier har man inte sett någon negativ effekt på sexlivet, vilket är positivt besked för alla de många som långtidsbehandlas, och dras med nedsatt lust, i sig deprimerande. Som med alla nya mediciner så har den nästan inga väsentliga biverkningar alls. Det får man ta med en nypa salt. Först efter några års användning i större grupper kan man uttala sig om det.