Ha en bra dag!

Idag har det varit en bra dag.

Trots moln och regn i väderleksrapporten så blev det sol nästan hela dagen.

På eftermiddagen hade vi en tid bokad hos veterinären. Totte, vår sexårige labrador, har haltat av och till. Nu senast i flera veckor, och inte blev det bättre av att vi gav honom medicin. Tvärtom så ökade haltandet och efter två veckor så bokade vi tiden. Då hade han fått diarré och kräkningar av sin medicin Rimadyl så den slutade vi med. För två dagar sedan slutade han halta helt.

Veterinären Kerstin Svensson på Prima Liv i Löddeköpinge röntgade ändå. Det visade sig att hältan troligen berodde på frakturer i de pyttesmå sesambenen i framtassarna. Man behövde inte göra något särskilt åt det eftersom han nu var helt besvärsfri. Om han skulle få svåra besvär är det inte alltför svårt att operera bort benfragmenten som skaver.

Det går inte att beskriva vilken lättnad det var! Innan jag ringde och bokade besöket så grät jag, eftersom jag befarade att det kunde vara början till slutet. En vanlig anledning till hälta är nedslitna armbågsleder som det är svårt att göra något åt. Det är början till slutet. Man vill ju inte att han ska gå omkring och lida, bli orörlig och tappa livskvalitén. Den dagen har jag lovat mig själv att han ska slippa vara med längre.

Det är bara vi hundägare som förstår hur man kan bli så fäst vid ett husdjur. Det blir mer som en familjemdlem. Men nu kan vi se fram emot många fler goda år tillsammans. Husse lovade att försöka banta ner honom några kilo, och börja med simning i Saxtorp.

När jag sedan skulle hämta ut min blodtrycksmedicin på vårt trevliga lilla apotek här i Bjärred så frågade en av expediterna: ”Är det inte du som är läkare och har en blogg?”

Vilken lycka!  Hunden är frisk och jag är kändis – om än mycket lokalt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Advertisements

3 svar

  1. Tjena Lasse, det var goda nyheter om Totte – och om ni vill ha sällskapet med hund- och människasim så hör av er! Förresten så finns det här hemma en liten hälsning från Auvergne till dig och Mikael – jag tror inte Totte skulle uppskatta den.
    Idag var vi på första kursdagen för Avancerad Lydnad (halsband, piskor och läder??) med Stumpan. Det gick så bra, så bra. Mor och Far blev stolta över Team Saga och Stumpan. Också Kerstin var där med Frida, som också vet hur man ska uppför sig i fint sällskap.
    Hälsar Tudor m. familj

  2. För ”sällskapet” läs ”sällskap” i kommentaren ovan.
    Farbror Sträng.

  3. Hej

    Kul att höra av dig. Måste få höra allt om hur ni hade det i Auvergne.

    Det där med lydnad är varken min eller Tottes starka sida. Mikael blir arg på oss ibland när vi äter för mycket. Men nu har jag lovat mig själv att Totte ska bantas från 41-42 kg till 38 kg som den trevliga veterinären föreslog. Allt för att minska belastningen på hans bräckliga skelett. Simning är också bra. Vi har gärna sällskap dit. Själv gör jag så gott jag kan, tror jag.

    Stumpan är väl en redan lydig och värdig dam? Frida däremot kan nog behöva finslipas lite. Men f-n vet om det inte är hjärnmognad som mest behövs. Labrdorer är ”hopplösa” fram till 2-3-årsåldern, och sen blir det mycket bättre (oavsett träningsinsatser?).

    PS. Vi fick ett serveringsfat i glas av misstag. Det är inte vårt. Vi får återlämna det vid tillfälle.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: